Så lär sig älgarna vägen genom skogen

Snart går älgarna på sin årliga vandring genom skogarna. På en ”grön våg” av bristande knoppar följer de vårens framfart mot sina sommarområden.

Man kan tänka sig att förväntningarna är stora hos fjolårskalvarna ute i skogsmarkerna. Snart väntar ett av livets stora äventyr. Bara en enda gång följer de sin mamma under vårvandringen. Redan nästa år måste de klara resan själva.

– Många djur som migrerar lever i flock eller familjegrupper, man kan anta att det då är lättare att bevara en vandringskultur men älgar är i stort sett solitära, säger Giorgia Ausilio, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Hon leder forskningsprojektet I sin moders spår, där forskarna bland annat vill undersöka hur kunskapen om vandringsvägarna förs vidare mellan generationer. Med hjälp av GPS-data från omkring 1 800 märkta älgar i Sverige och Norge ska de ta reda på vad som styr älgarnas vandringsbeteende.

Vissa går 20 mil

I vilken utsträckning älgarna vandrar varierar. Vissa individer rör sig bara kortare sträckor och stannar på ungefär samma plats året runt. Andra kan vandra upp till 20 mil mellan vinter- och sommarområden.

– Vi vill förstå vad som avgör vilka älgar det är som vandrar och vilka som stannar, säger Giorgia Ausilio.

Forskarna ska också analysera om vandringsbeteendet har förändrats under de drygt 20 år som GPS-data har samlats in. Globalt har en oroande trend uppmärksammats. Forskare har sett att många migrerande djur får allt svårare att genomföra sina långa vandringar.

– Det syns till exempel i Nordamerika och i Afrika. I vissa områden är utbyggnad av infrastruktur ett stort problem. I andra är torkan, kopplad till klimatförändringarna, en viktig faktor.

Även här i Skandinavien kan man tänka sig att klimatförändringarna påverkar hur framgångsrik vandringen är.

Älgarna vandrar för att pricka in ny näringsrik vegetation. Ifall våren blir mer oförutsägbar riskerar djuren att hamna i otakt med naturens utveckling.

– Det kan bli svårare att ”surfa den gröna vågen” om grönskan kommer tidigare än vad älgarna är vana vid, eller mer oregelbundet, säger Giorgia Ausilio.

Samtidigt påpekar hon att älgar inte är lika strikt migrerande som vissa andra arter. De har en större flexibilitet i sitt beteende och kan välja att vandra eller stanna beroende på förhållandena.

Global atlas över vandrande djur

Forskning från Norge visar att älgar som vandrar har högre reproduktiv framgång jämfört med älgar som stannar i samma område året runt, vilket signalerar att vandringen är gynnsam för arten. Men vandringen påverkar troligen inte bara älgarna utan också andra delar av ekosystemet.

Forskning från andra delar av världen visar till exempel att djurs rörelser genom landskapet formar vegetationen, fördelar betestrycket i olika områden och påverkar dynamiken mellan rovdjur och bytesdjur.

Internationellt pågår ett arbete för att bevara klövdjurens migrationsvägar genom FN-initiativet Global Initiative on Ungulate Migration, GIUM. Inom ramen för initiativet finns Atlas of Ungulate Migration, en global databas som sammanställer kunskap om migrationsmönster hos stora klövdjur världen över. Där beskrivs till exempel gnuers, antilopers och vildrenars långa vandringar.

Giorgia Ausilio hoppas att även de skandinaviska älgarna ska få ett kapitel i den internationella atlasen, något hon arbetar för tillsammans med sina kollegor i Norge och Sverige.

– Min förhoppning är att våra resultat ska bidra till den globala kunskapsbasen om hur stora klövdjur rör sig i landskapet, och hur vi kan bevara deras vandringar i en tid av förändrade och mer utmanande miljöförhållanden, säger hon.

Den stora älgvandringen

Hon är inte ensam om sitt engagemang för älgarnas vandring.

Här i Sverige har fenomenet fått stor uppmärksamhet genom SVT-programmet Den stora älgvandringen som i år får sin åttonde säsong. Giorgia Ausilio är inte förvånad över att programmet lockar tittare och blir en snackis varje vår.

– Älgarnas vandring handlar i grunden om överlevnad och om att hitta resurser för att klara sig. Det är nog något ganska grundläggande som vi människor kanske kan spegla oss i – den starka drivkraften att anpassa sig och överleva.