Så ändras vintervägarna av ett varmare klimat

Vintertrafiken kan komma med otrevliga överraskningar. Det vet de som var med i masskrocken på E18 förra vintern. I framtiden kan halka bli ett ännu större problem – åtminstone i vissa delar av landet.

En lördag i februari 2025 inträffade en av de största seriekrockarna i svensk historia. Närmare 100 fordon var inblandade i kaoset på E18 mellan Bålsta och Enköping. Det var glashalt på vägen och dimma i luften.

Risken för halka är särskilt stor när temperaturen pendlar kring nollan, och det är ett väder vi kan se mer av i framtiden, särskilt i Norrland. Där är milda temperaturer under vintern inte speciellt vanligt i dag, förklarar Anna Arvidsson, forskare vid VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut. Hon forskar om hur klimatförändringarna påverkar vägtrafiken, och menar att halka kommer bli ett växande problem längs Norrlandskusten.

– Man kommer få ett väder som man inte är van vid. Det kan komma att bli betydligt varmare, mer nederbörd, och väldigt många fler tillfällen med temperaturer runt nollan. Om det då är blött på vägen kan det att frysa och bli halt, för att därefter tina och frysa om vartannat.

I en tidigare rapport har hon kartlagt hur vintervägarna påverkas av klimatförändringar. Nu arbetar hon med en uppföljande rapport, där målet är att ta fram konkreta förslag för hur vinterväghållningen behöver anpassas för att möta utmaningarna.

Svårt att halkbekämpa på landsbygden

Att risken för halka ökar i norr är särskilt utmanande i och med att stora delar av Norrland är glest befolkat. Många vägar har ganska lite trafik, men för de som färdas på vägarna är det livsviktigt att halkbekämpningen fungerar. Det mest effektiva på hala vägar är att salta, men vägsalt har samtidigt negativa effekter för växt- och djurlivet.

Anna Arvidsson tror att det behöver göras en grundlig analys av hur saltet ska användas i framtiden, och det är en av de frågor hon ska titta på i den kommande rapporten.

– Det kan vara så att man behöver sänka kraven för när man ska salta vägarna i Norrland, så att även vissa mindre vägar kan saltas. Det kanske behövs för att det ska vara körbart och säkert på morgonen när folk ska till jobbet, om det är frost eller om det har regnat dagen innan och frusit på över natten.

Bättre för miljön med smarta saltbilar

Ett sätt att hantera problemet med vägsaltets negativa miljöeffekter är att använda saltet så precist det bara går. Med hjälp av ny teknik går det att salta just där det förväntas bli halt i stället för att behandla hela vägsträckor. Utmed vägarna i Sverige finns 775 vägväderstationer som samlar in data om temperatur, luftfuktighet, nederbörd och vind.

Baserat på datan har man på vissa platser börjat använda ”smarta saltbilar”, för att kunna salta just på de delar av vägen där det behövs. I äldre saltbilar är det föraren som styr hur mycket salt som släpps ut, men i de nya bilarna görs doseringen automatiskt baserat på väderstationernas prognos för den aktuella platsen.

– Denna teknik började utvecklas för snart tio år sedan, och nu ser vi att den fungerar, säger Anna Arvidsson.

Ovana plogbilsförare i Skåne

Medan norra Sverige går mot mer blixthalka väntas södra Sverige i stället gå mot vintrar med fler dagar då temperaturen ligger fast över nollan. Det innebär färre problem med halka, men i stället väntar andra utmaningar.

– Det kommer finnas en ovana att hantera vintervägar, både bland bilister och bland dem som ska utföra väghållningen. De som kör plog kommer inte ha så många tillfällen att öva, säger Anna Arvidsson.

Många minns väl snökaoset på E22:an i Skåne i januari 2024, då över 1 000 fordon fastnade mellan Hörby och Kristianstad. Vissa bilister blev sittande i upp till 20 timmar innan de evakuerades. En utvärdering av händelsen visade att myndigheterna borde reagerat snabbare och påbörjat evakuering tidigare. Anna Arvidsson tror att det är viktigt att lära av händelsen, liksom av masskrocken förra vintern.

– Alla framtidsscenarier visar att vädret kommer bli mer intensivt i framtiden, och det är något som myndigheter och entreprenörer inom vinterväghållning behöver förbereda sig på, säger hon.

Hur vinterväghållningen ska anpassas till de nya förutsättningarna hoppas hon kunna ge svar på när hon är färdig med sin rapport.

– Det kan till exempel vara så att man borde skärpa riktlinjerna för hur snabbt plogbilarna ska skickas ut, åtminstone i Norrland, men det är något jag behöver analysera vidare.