Biologisk mångfald
Rosa påsar ger kläderna en ny chans
I Sverige slänger vi varje år cirka 70 000 ton textilier rakt ner i tunnan för brännbart avfall. Det motsvarar ungefär åtta kilo per person och år. Som första återvinningscentral i landet introducerade Eskilstuna Energi & Miljö förra hösten en särskild återvinningspåse för textilier – den rosa påsen. Målet på sikt är att inget textilmaterial ska gå till spillo.
Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev!
Läs mer
Håll dig uppdaterad! Få kunskapen, idéerna och de nya lösningarna för ett hållbart samhälle.
Personuppgifter lagras endast för utskick av Extrakts nyhetsbrev och information kopplat till Extrakts verksamhet. Du kan när som helst säga upp nyhetsbrevet, vilket innebär att du inte längre kommer att få några utskick från oss
Eskilstunas och Strängnäs villa- och husägare sorterar i dag sina sopor i sju olikfärgade påsar. Påsarna slängs sedan i en och samma soptunna. Det senaste tillskottet är den rosa påsen för textilier.
– Det måste vara lika enkelt att sortera textil som andra material, annars blir det inte gjort, säger Vesa Hitula som är återvinningschef på Eskilstuna & Strängnäs Energi & Miljö (ESEM).
Det måste vara lika enkelt att sortera textil som andra material
Målet var till en början att efter ett år få in 200 påsar om dagen, vilket motsvarar ett kilo per person och år. Intresset var dock större än väntat.
– Vi fick in 200 påsar redan vid första hämtningen, det var bara 14 dagar efter att påsarna delats ut till hushållen. Så bra respons hade vi verkligen inte räknat med, säger han.
Sorteras manuellt
Och redan nu, ett och ett halvt år senare, går omkring 450 rosa påsar genom systemet varje dag, det vill säga omkring tre kilo per person och år. Liksom övriga soppåsar dumpas de rosa påsarna i färgsorteringsanläggningen på Lilla Nyby där ett optiskt system sorterar påsarna utifrån vilken färg de har.
Efter en tur på rullbandet trillar de ner i ett uppsamlingskärl för rosa påsar. När kärlet är fullt sorteras innehållet manuellt. De textilier som är smutsiga eller blöta går till förbränning och blir till fjärrvärme. Allt som är torrt och rent skänks till välgörenhetsorganisationen Human Bridge. Under 2018 mottog de nästan 215 ton textilier.
Största delen återanvänds
Från Human Bridge går de hela och rena textilierna dels till andrahandsförsäljning i second-handbutiker i Sverige, dels till humanitära insatser i bland annat Afrika, Östeuropa och Mellanöstern.
– I genomsnitt går 77 procent av textilierna vi samlar in till återanvändning, 17 procent går till återvinning och återstående 6 procent är i så dåligt skick att det går till energiåtervinning, säger Urban Grahn som är chef för försäljning, inköp och logistik vid Human Bridge.
Stora miljövinster
Miljövinsterna med återanvändning och återvinning av textilier är stora. Efter mat, boende och resor är det textilproduktion som ger störst negativ påverkan på miljön. Enligt en studie genomförd av Swerea IVF om klimatdata för textilier är över 90 procent av all klimatpåverkan från textilkonsumtionen i dag kopplat till inköp av nya varor.
Och om vi använder våra textilier tre gånger så lång tid som i dag minskar den totala miljöpåverkan av produktionen med upp till 70 procent. Förutsatt att det vi köper begagnat ersätter nyköp och inte blir ”extra” konsumtion.
Redo för nästa steg
Nu pågår arbetet så att fler hushåll kan ansluta sig till systemet. Till att börja med genom att se till att även flerfamiljshusen i Eskilstuna och Strängnäs kan få tillgång till de rosa påsarna.
– Att samla in textil och skänka det till välgörenhetsorganisationer för återanvändning är bara ett steg på vägen. Ska vi kunna utveckla miljöarbetet kring textilier ytterligare så måste vi kunna finansiera hanteringen, det kan vi göra om vi kan ta betalt för textilier som kan gå till materialåtervinning. Om vi kan visa på att det är möjligt så kommer alla kommuner att satsa på rosa påsar, säger Vesa Hitula.
ESEM har nyligen haft en dialog med en manuell sorteringsindustri i Tyskland som betalar för textilier.
– Det är en väg att gå. På sikt hoppas jag att vi kan leverera textilier till en automatiserad sorteringsindustri för materialåtervinning i Sverige. Gärna här i Eskilstuna.
Återanvändning bästa alternativet
I en studie beställd av Nordiska ministerrådet har man jämfört fördelarna med olika återvinningssalternativ. Resultaten visar att återanvändning är det bästa alternativet ur miljöperspektiv, oavsett om textilierna återanvänds i Norden eller exporteras till andra länder.
Att materialåtervinning är ett något sämre alternativ än återanvändning beror på att produktion av återvunnet material, liksom nyproduktion, kräver energi och resurser och bidrar till utsläpp.
Återvinning är dock ett bättre alternativ än förbränning.
Materialåtervinning
I dag materialåtervinns mindre än 5 procent av de omkring 140 000 ton nya textilier som årligen kommer ut på den svenska marknaden. Omställningen till mer cirkulära textilkretslopp förutsätter tillgång på stora volymer återvunna textilfiber med hög och jämn kvalitet.
I dag är en begränsande faktor att insamlade textilier sorteras manuellt. Men forskningen och tekniken går framåt. I Sverige pågår flera projekt med målet att ta fram automatiserade metoder för effektiv sortering av textilfibrer. Bland annat har automatiserad textilsortering testats i en pilotanläggning i Avesta under 2017.
En 30 meter lång maskin utrustad med optiska sensorer har sorterat textilavfall utifrån färg och fiberinnehåll, som bomull, ull, polyamid och polyester. Textilierna har också analyserats på renhet och kemiska ämnen. Projektet, SIPTex (Svensk innovationsplattform för textilsortering), drivs av IVL Svenska Miljöinstitutet i samarbete flera andra aktörer i branschen.
– Automatiserad textilsortering gör det möjligt att hantera stora textilflöden och samtidigt producera sorterade textilfraktioner som är bättre anpassade för olika textilåtervinnares behov, säger Maria Elander som leder projektet.
– Vi vill dra nytta av erfarenheterna från pilotanläggningen för att etablera automatiserad textilsortering som nytt steg i den textila värdekedjan. Målet är att kunna driftsätta en industriell automatiserad textilsorteringsanläggning i Sverige i slutet av 2020, säger Maria Elander.
Projektet finansieras av Vinnova.