Varje år lägger staten två miljarder på klimatforskning. För att det ska bli tydligare hur forskningen bidrar till klimatmålen utlovar regeringen en samlad årlig redovisning av såväl forskningens kostnader som resultat.

I vintras skrev Riksrevisionen att svensk klimatforskning visar positiva tecken men samtidigt lider av dålig styrning samt bristande överblick. Risken är att svenska politiker därigenom ges för dålig kunskap om vad klimatforskningen egentligen leder till. Miljöminister Lena Ek berättade i juni på DN Debatt att regeringen har tagit del av Riksrevisionens synpunkter och nu planerar ett antal åtgärder. Regeringen vill bland annat se en bättre strategi på myndighetsnivå för att tydliggöra hur forskningen ska bidra till klimatmålen.  Man ger därför i uppdrag till Energimyndigheten och forskningsrådet Formas att ansvara för att deras och andra berörda myndigheters forskningsstrategier kompletteras med denna del. I uppdraget ingår också att föreslå en definition av den svenska klimatforskningen. Regeringen utlovar även att i kommande budgetpropositioner ge en samlad och aktuell bild av klimatforskningens resultat samt hur pengarna används och till vad.

Klimatforskning

Av statens samlade forskningsmedel är det cirka 2 miljarder, eller 7 procent totalt, som varje år läggs på klimatforskning. Den största delen av dessa pengar – drygt två tredjedelar – går till forskning om att minska utsläppen av växthusgaser. Huvuddelen satsas på energiforskning och miljöteknik.