Beskedet att Preemraff stoppar utbyggnaden i Lysekil kom ”väldigt oväntat, fast ändå inte”. Det säger forskaren Eva Lövbrand, som följer händelseutvecklingen i kommunen där alla har en relation till oljan.

− Jag tror att alla blev tagna på sängen av det här beslutet, inte minst lokalpolitikerna, säger Eva Lövbrand, forskare vid Linköpings universitet.

För bara två veckor sedan gav kommunfullmäktige i Lysekil sitt stöd till utbyggnaden, som nu alltså inte blir av.

I ett pressmeddelande förklarar Preem beslutet med att ”Covid-19-krisen och dess effekter på världsekonomin har bidragit till att projektet inte längre är kommersiellt hållbart”.

− Oljeindustrin har fått väldigt förändrade förutsättningar under corona. Efterfrågan har rasat, säger Eva Lövbrand.

Hon ser också att de senaste årens klimatarbete har förändrat förutsättningarna för oljeindustrin, och ur ett klimatperspektiv lär branschen möta motgångar även framöver.

− Om det nu blir så att fler länder ställer om och tar klimatmålen på allvar väcker det frågor kring om det verkligen är företagsekonomiskt försvarbart med så stora investeringar inom fossila bränslen, säger hon.

Attraktivt med alternativa drivmedel

Mycket har hänt sedan Preem lämnade in ansökan om utbyggnad för nästan fyra år sedan. I Sverige har till exempel nya politiska styrmedel, som den skärpta reduktionsplikten, gjort det mer attraktivt att satsa på alternativa drivmedel. Reduktionsplikten innebär att alla drivmedelsleverantör varje år måste minska växthusgasutsläppen från bensin och diesel med en viss procentsats. Samtidigt har nya offentliga medel avsatts för att underlätta för företag att ställa om, till exempel genom Industriklivet.

Preem

Eva Lövbrand, forskare vid Linköpings universitet.

− Det har hänt mycket, även om man så klart fortfarande kan tycka att det går för sakta, säger Eva Lövbrand.

Lokalt i Lysekil har stödet för Preemraffs utbyggnad varit starkt, och att satsningen stoppas innebär ett ekonomiskt slag för kommunen som hoppades på nya arbetstillfällen och ökade skatteintäkter.

− Utbyggnaden har setts som viktig för bygden samtidigt som den har skapat spänningar, säger Eva Lövbrand.

Sedan slutet av förra året har hon följt händelserna i Lysekil genom projektet ”Vems omställning? Det fossilfria samhällets platser, politik och etik.” Projektet gör nedslag i tre kommuner som alla är beroende av fossilintensiva industrier: Luleå med sitt stålverk, Slite med sin cementindustri och Lysekil med sitt oljeraffinaderi. Hittills har fokus legat på Lysekil och även om coronapandemin har satt käppar i hjulet har forskargruppen kommit en bit på väg.

De har träffat lokalpolitiker och representanter från på Preem. Om några veckor åker de tillbaka till Lysekil för att göra gruppintervjuer med lokala miljöaktivister, näringsidkare och pensionerade industriarbetare. Målet med projektet är bättre förstå de lokala farhågor som omställningen till ett fossilfritt samhälle väcker, och hur en progressiv klimatpolitik kan förankras brett i samhället. I Lysekil har Eva Lövbrand i stället sett en ökad polarisering. Det är tydligt att det finns en spänning mellan politiker på nationell och lokal nivå, men också mellan stad och landsbygd, menar hon.

− Det har kommit inresande miljöaktivister från storstäderna som möter lokalinvånare som känner sig utpekade och ifrågasatta. Lokalt finns också en växande känsla av paternalism. Man upplever att statsmakten kommer och klappar en på huvudet. Detta är en farlig dynamik för det kan lätt bli grogrund för populistiska motrörelser, säger hon.

Hon berättar att många har varit tveksamma till att delta i deras studie på grund av det höga tonläget kring Preemraffs utbyggnad.

− Åsikterna går isär, kanske till och med inom den egna familjen.

Klimatomställningen har vinnare och förlorare

Eva Lövbrand beskriver det som att konflikten kring Preemraffs expansion fångar in de demokratiska utmaningarna som kommer med klimatomställningen.

− När politiker på nationell nivå beskriver omställningsarbetet lyfts det nästan alltid fram som något positivt. Fokus ligger på att förnyelsebar energi och teknik kommer gynna Sveriges konkurrenskraft och skapa gröna jobb. Det framställs som att vi alla är vinnare, men så är det inte nödvändigtvis. Åtminstone inte i det korta loppet, säger hon.

Genom forskningsprojektet vill hon försöka förstå hur man bäst stöttar kommuner som möter stora utmaningar i omställningen till ett fossilfritt samhälle.

− Man måste förstå att de inte säger nej till omställningen eller ifrågasätter klimatvetenskaperna. Det är bara det att det är mycket som står på spel. Vad ska de göra när klimatet ställs mot jobben? Att säkra arbetstillfällena är ju helt avgörande för bruksorternas överlevnad, säger hon.

Hon beskriver det som att konflikterna i Lysekil har satt strålkastarljuset på frågan om klimatomställningens vinnare och förlorare. Nu hoppas hon på en fördjupad diskussion om hur man kan utforma en inkluderande klimatpolitik. Ett första steg, menar hon, är att börja lyssna på de kommuner och grupper som har mest att förlora. Längre fram hoppas hon kunna svara på vad de behöver för att klara omställningen, men klart är att det krävs någon form av omfördelning av resurser, menar hon.

− Vi måste hitta system för att kompensera dem som förlorar på omställningen, så att vi kan komma framåt tillsammans.

Turerna kring Preems utbyggnad

Preem lämnar in sin ansökan till mark- och miljödomstolen i december 2016. Två år senare godkänner domstolen ansökan, men beslutet överklagas av bland annat Naturskyddsföreningen.

Sommaren 2019 meddelar regeringen att man tar över det slutgiltiga beslutet om huruvida företaget ska få tillstånd. En utbyggnad skulle innebära att Sverige missar sitt klimatmål.

Våren 2020 ger mark- och miljööverdomstolen klartecken för utbyggnaden.

I början av september 2020 meddelar Miljöpartiet att man är emot utbyggnaden. Socialdemokraterna väljer att inte kommentera. Det väcks diskussion om att frågan kan spräcka regeringen.

I slutet av september drar Preem tillbaka sin ansökan med hänvisning till att covid-19-krisen och dess effekter på världsekonomin har bidragit till att projektet inte längre är kommersiellt hållbart.

Industriklivet

Satsningen lanserades av regeringen år 2017 för att stödja svensk industri i omställningen mot noll-utsläpp av växthusgaser. Den som vill bidra till negativa utsläpp kan söka stöd för forsknings- och innovationsprojekt eller för investeringar i teknik.

Källa: Energimyndigheten


Charlie Olofsson text

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.