Skillnader mellan länders politiska system påverkar markanvändningen och därmed även den biologiska mångfalden. Det visar ny studie från Stockholms universitet.

Studien visar att det finns tydliga skillnader i mångfalden i gränsområdet som delades upp mellan Österike, Slovenien och Ungern efter kriget.

För 100 år sedan bestod hela området av småskaligt jordbruk med små skogsområden. I Österrike och Slovenien finns det småskaliga jordbruket kvar. Men i Ungern, som efter andra världskriget hamnade på andra sidan järnridån, lades jordbruket ner och området avfolkades.

Idag består landskapet främst av igenväxta gräsmarker och skogsplanteringar.

– Studien visar att mångfalden av olika fågelarter är mer kopplat till dagens markanvändning i Slovenien jämfört med de andra två länderna. Där var den höga andelen skog negativt för artmångfalden, säger Sara Cousins, professor vid Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, Stockholms universitet, i ett pressmeddelande.

Hur den biologiska mångfalden påverkas beroende på hur länderna använt marken ger kunskap om hur mångfalden kan förändras i framtiden.

– Idag har bönderna i området i Slovenien svårt att sälja sina varor på grund av bristande infrastruktur. Om inga politiska åtgärder görs för att bevara jordbruket kommer även detta landskap förändras i framtiden med konsekvenser för den biologiska mångfalden, säger Sara Cousins.


Cathrine Beijer

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.