Skogens framtid stakas ut av faktorer som ligger utanför den traditionella skogssektorn. Större frågor som klimatförändringar, befolkningstillväxt och energisituationen kommer att få allt större inflytande. Det kräver att skogsnäringen bryter invanda mönster, skriver Erik Westholm, som har studerat den svenska skogens framtid.

Vad ska vi tro om den svenska skogens framtid? När jag i denna text tar mig an denna stora fråga lutar jag mig bland annat mot en intervjuserie med 24 strategiskt utvalda personer med kunskap om skogens framtid i Sverige och i övriga världen. Till den hör en omfattande granskning av dokument. Jag använder mig också av en analys av internationella skogstrender gjord av en grupp forskare med specialkunskaper inom olika fält.

Ett slående resultat av våra studier var att så mycket av skogens framtid knyts till förhållanden som ligger utanför den traditionella skogssektorn. De globala utmaningarna ges stor betydelse för den svenska skogens framtid. Befolkningstillväxten i världen, den globala energisituationen och klimatfrågan är exempel på frågor som bildar en slags meta-agenda för den svenska skogens framtida användning.

Ett slående resultat av våra studier var att så mycket av skogens framtid knyts till förhållanden som ligger utanför den traditionella skogssektorn.

Institutionaliserad sektor

Denna slutsats tycks bryta med invanda mönster i den traditionsbundna skogsnäringen. Inom näringen refererar man ofta till ”sektorn” som något självklart, bekant och tydligt avgränsat. Det som avses är oftast de aktörer som brukar skogen ekonomiskt, i skogsproduktionen eller senare led i kedjan. Den ”sektorn” är djupt institutionaliserad och dess centrala föreställningar om skogsbruk är rotade i det vetenskapliga förhållningssätt som växte fram med skogsindustrin i slutet av 1800-talet. Ökande volymer och skalfördelar bildar ett slags tidlöst kärnvärde som formar besluten i ett land där just råvaran har skapat så stora exportinkomster. Jägmästaren är ju som typ också ganska ensartad. I en tät utbildningsmiljö med stark identitet får man sina kunskaper men tycks också i övrigt bli stöpt i ett gemensamt förhållningssätt till skog och samhälle. Det blir en liten monokultur och här finns väldigt starka beroendestigar på vilka man gärna trampar vidare. Det har kanske varit nödvändigt för att säkra det långsiktiga tänkande som skogsbruk fordrar men det kan ju vara ett problem när förutsättningarna skiftar.

Skördat stora framgångar

Skogsbruket och skogsindustrin har skördat stora framgångar som baserat på några enkla principer som fungerat under lång tid. I stora drag så ökade efterfrågan, eller konsumtionen, av skogens produkter i takt med bruttonationalprodukten (BNP) under hela 1900-talet. Sågverken växte med välfärdens utveckling och man kunde med god precision räkna ut när det fanns plats för ett nytt eller större pappersbruk i Europa. En av våra informanter uttryckte det så här:
”I vår bransch vann alltid den som byggde störst och vid rätt tid, inte den som försökte göra något krångligt. Det gällde bara att bli färdig med sin nya anläggning (sågverk, papper, massa) lagom till en konjunkturuppgång när marknaden expanderade.”

Skogsbruket och skogsindustrin har skördat stora framgångar som baserat på några enkla principer som fungerat under lång tid.

 På den grunden har svensk skogsnäring varit inriktad mer på råvarans pris mer än på förädling till nya produkter. Och när några få men stora skogsbolag kom att dominera världshandeln så var de nordiska särskilt framgångsrika. Från 1960-talet började skogsindustrin flytta produktion till lågkostnadsländer och länder med snabbare skogstillväxt. Vi fick en globaliserad men fortfarande på många sätt starkt avgränsad sektor.

Ny spelplan växer fram

Från 1970-talet blev miljörörelsen en motkraft till skogsbruket med återkommande kontroverser. Det tydliggjorde att det också utanför ”sektorn” fanns många som brydde sig om skogens skötsel. Konsumenter i Sverige och utomlands ställde krav och breddade skogsdebatten till att också handla om sociala frågor. Det växte fram forskning om skogen som betonade dess mångfunktionella karaktär. Produktion ställdes mot rekreation och biologisk mångfald. 1993 års skogsvårdslag blev en bekräftelse; miljö- och produktionsintressen skulle väga lika tungt i svenskt skogsbruk. Och samtidigt fick skogsägarna mer frihet att bruka skogen efter eget intresse. Sedan dess har miljö- och produktionsperspektiven levt sida vid sida. Det blev en skogens egen version av den allmänna dialogen om framtiden; tilltro till att fortsatt tillväxt löser miljöproblemen kontra övertygelsen om att våra produktions- och konsumtionsmönster måste förändras radikalt på väg mot ett hållbart samhälle.

Här framträder skogen snarare som ett politiskt, ekonomiskt och socialt system i tät interaktion med andra system

Ur denna alltmer komplexa diskussion om skogen har det under det senaste decenniet vuxit fram en tanke att skogsintressena inte alls kan samlas i en ”sektor”. Här framträder skogen snarare som ett politiskt, ekonomiskt och socialt system i tät interaktion med andra system. Skogens produkter har blivit fler; rekreation, kolsänkor, biobränsle, vindkraft och naturvård.  För att hantera detta fordras en mer sofistikerad logik än den som användes för att besluta om ytterligare ett pappersbruk i ett växande Europa.

Olika tolkningar av olika aktörer

Den nya komplexa skogsagendan har skyndats på av diskussionen kring de globala utmaningarna ˗befolkningstillväxten i världen, behovet av hållbara energisystem och klimatförändringen. Dessa trender pekar mot en förväntad markbrist, ökat tryck på världens jordar till följd av att alla biobaserade produkter uppvärderas. Våra intervjuer visar tydligt hur dessa frågor, som kanske inte är nya, har fått till en central roll i diskussionen om skogarnas framtida användning. Och att de ges olika tolkningar av olika aktörer.

Ett exempel på det är klimatförändringen som ger utrymme för en mängd olika tolkningar och slutsatser om vad som måste göras. Inom delar av skogsbruket och skogsindustrin ser många detta som en tänkbar, så kallad win-win situation för skogsbruket då ökad produktion kan binda mer kol i växande skog. Uppfattningen att växande skog binder kol blir ett centralt argument för intensivodlad skog, mera gödsling och kortare rotationsperioder. Det ger ytterligare ett skäl att prioritera den volymtillväxt som skogssektorn har strävat emot sedan 1800-talet. Här formuleras klimatförändringen så att den fungerar på den upptrampade beroendestigen.

En helt annan tolkning av klimatförändringens följder för skogsbruket görs inom delar av miljörörelsen. Många aktiva i miljöorganisationer tog klimatförändringen som ett argument för den traditionella inriktningen på bevarande, man betonade kolbindningen i stående skog och såg det som ett argument mot trakthyggesskogsbruket. Kunskap om den stora diffusa, långsiktiga klimatfrågan laddas ner och sorteras efter redan existerande och institutionaliserade intressen, det framgick tydligt vid våra intervjuer och granskningar.

Spelplanen förändras

Detta är dock inte hela sanningen. Historien är full av vändpunkter, när nya förutsättningar leder investeringarna i nya riktningar. Det finns i dagens skogsdebatt en stark medvetenhet om att spelplanen håller på att förändras. Skogens aktörer lever under stark press av global konkurrens med länder och marknader som har andra förutsättningar. De globala utmaningarna rör hela fältet: • Förändrade marknader • Konkurrens från lågkostnadsländer • Miljö- och energifrågan • Expansion i vissa segment och tillbakagång i andra.

Det finns i dagens skogsdebatt en stark medvetenhet om att spelplanen håller på att förändras

Datoriseringen och internetrevolutionen utmanar tryckpappersbranschen på ett närmast brutalt sätt. Det gamla sambandet mellan BNP-ökning och ökad förbrukning av papper tycks brutet och det är högst osäkert om till exempel kineserna blir stora tidningsläsare trots den ekonomiska tillväxten.

Bioenergin – upp som en sol

Skogens framtid avgörs av en mängd faktorer som löper i olika tidsskalor. Medan skogen växer i en mansålder innan den kan skördas så förändras marknaderna mycket snabbare. Låt oss ta exemplet bioenergi. Våra intervjuer visade att expansionen av bioenergi är en stor och viktig fråga i det svenska skogsbruket. EU:s RES-direktiv anger att förnybar energi ska stå för 20 procent av energikonsumtionen i Europa 2020. Det låter inte så mycket för en svensk men är en enorm förändring i folkrika länder som knappt har kommit gång, till exempel Storbritannien. På sikt kanske Europas bilpark ska drivas av skogbaserade bränslen. Allt det här ser ut att öppna dörrar. Kanske europamarknaden vänder sig mot nordisk biomassa för att klara dessa mål? Det fanns många åsikter i våra intervjuer om huruvida det kan hända och om det vore bra eller dåligt. Många vill att svensk skog ska användas till något mer högvärdigt än bränsle.

Det är påtagligt att bioenergi numera tas på stort allvar. Bioenergi är ett möjligt nytt sortiment för skogsägare och sågverksindustrin men ett möjligt hot för massa- och skivindustrin som får dyrare råvara. Här förändras den gamla skogliga hegemonin och det skyndas på av att nya aktörer kommer in. I intervjuerna nämns europeiska energibolag, bilföretag, kemiföretag och maskintillverkare som nya spelare i nordisk skogssektor. Den stora frågan har varit huruvida det kommer att bli en boom. Den är svår att besvara av flera skäl: biobränslet kommer med incitament som skogssektorn inte är van vid: subventioner, politik, utsläppsrätter och så vidare.

Skiffergas utmanar

Men bioenergin lever farligt då den är utbytbar mot andra energislag. På bara några få år har skiffergasen i USA vuxit fram som en utmanare mot all annan energiproduktion. Låga produktionskostnader och ymnig tillgång har sänkt gaspriset med 60 till 70 procent i USA och detta påverkar nu hela världens energisystem och energipolitik. Energipriserna sjunker, importen av billigt kol till Europa stiger. EU-kommissionen ser med stor oro att Europa kan förlora konkurrenskraft och vill avskaffa målen om förnybar energi och energieffektivitet. Står EU inför en skiffergasboom som kan gå ut över bioenergin?  Det kan vara fråga om ett verkligt systemskifte, så kallat game shift i den stora energipolitiken. På bara fyra till fem år har både teknikutveckling, marknad och politik i samspel förändrat förrutsättningarna för bioenergin. Så svårt är det i en bransch som vant sig vid en 80-årig planeringshorisont att hantera dagens snabbt skiftande spelplan.

Så svårt är det i en bransch som vant sig vid en 80-årig planeringshorisont att hantera dagens snabbt skiftande spelplan

Två huvudlinjer

Vi är i en brytningstid när det gäller den svenska skogens användning. En hård global konkurrens och teknikskiften samsas med att skogens miljöfrågor framträder i en ny skepnad i ljuset av energi- och klimatkriser. Det ger en mer komplex skogsdebatt än tidigare även om traditionen är stark. Skogsnäringen bär vidare sin egen huvudidé om ökad produktion. De globala utmaningarna fogas ofta in i den tanken. Svensk skog kan bli viktigare när jordens befolkning växer, när den fossila energin måste fasas ut eller när klimatförändringen kanske förstör skogstillväxten i andra delar av världen. Här finns ibland nästan en förhoppning om en förnyad roll där skogen ger sitt bidrag till en förväntad ”grön” tillväxt. Till den hör också en politisk agenda. Man tycker att det vore rimligt att mot denna bakgrund få betalt för kolbindning och vill ha politiskt stöd till intensiv skogsproduktion, en acceptans för monokulturer och så vidare.

Så finns den andra huvudlinjen, den som har rötter i miljödebatten och som ser skogsbruket från utsidan. Dess avstamp i de globala utmaningarna tar en annan riktning. Här finns kritiken mot skogsbruket för misslyckandet med att upprätthålla den biologiska mångfalden och för att miljömålet för skogen inte ser ut att kunna nås, här finns också inriktningen på bevarande parallellt med tanken att vi måste i grunden förändra vår produktions- och konsumtionsmönster.

Båda dessa tankefigurer har fått sällskap av en föreställning starkt präglad av osäkerhet inför framtiden

Osäkerhet inför framtiden

Vad är nytt? Vad gör att vi kan prata om en ny spelplan? Kanske är det att båda dessa tankefigurer har fått sällskap av en föreställning starkt präglad av osäkerhet inför framtiden. Industrialismens bärande tanke att mer kunskap och teknikutveckling leder till fortsatt tillväxt och ökande välfärd är inte längre så given. Den allmänna samhällsdebatten handlar istället alltmer om hur vi ska kunna undvika allvarliga hot som är en följd av industrisamhällets framgång. Risk för oväntade händelser, känslan av brist på kontroll följer också med de globala utmaningarna. Det är ingen vågad gissning att skogssektorn kommer att präglas starkt av den oro, ambivalens och komplexitet som präglar den nutida moderniseringen. Den tid är ute då skogindustrin kunde leva i hundra år på några enkla grundprinciper.

Texten ovan är ett av kapitlen i boken ”Som man ropar i skogen – vägval som berör oss alla”. Boken är en del i pocketbokserien Formas Fokuserar. 


Erik Westholm professor i Landsbygdsutveckling vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och i kulturgeografi vid Högskolan Dalarna

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.

  • Ragnar skriver:

    professor Westholm har onekligen ett intressant, givande perspektiv. Jag dristar mig att saga att det funnits blott en princip: okad produktion. Naturligtvis ar den ensam inte svaret pa framtidens utmaningar. Det ar vallovligt att ’sektorn’ nu nagelfars av personer utanfor ’branschen’. I takt med den minskande roll skogsindustrin spelar for samhallsekonomin minskar densammas inflytande, till forman for andra intressen. Det ger ny luft och motverkar den andliga inavel som ratt under sa lang tid. Skogen gar onekligen en intressant framtid till motes

  • Elisabeth skriver:

    Men – skall vi få en hållbar utveckling i världen då gäller det ju att ta tillvara förnyelsebara råvaror i stället för att använda cement, olja, kol, malm etc. Då är väl skogsproduktion ett utmärkt sätt att omvandla solenergi till byggmaterial, kläder, bränsle etc!!

  • David skriver:

    Vad är hållbar? Intervjuar i all ära, men det betyder inte att de som intervjuats är påläst i de senaste forskningsrön. T.ex. att boreal skog (Skandinavien, Ryssland, Kanada) binder lika mycket kol under jorden som i träden. Allt det där försvinner vid kalavverkning och markberedning. Således är skogens tillväxt bra för klimatet – bara så länge den inte avverks. Även den biologiska mångfalden ställer hårda krav på skogsbruket. Om vi inte slutar använda papper och blöjor är således utrymme för att ta ut bioenergi från skogen mycket begränsad.

  • Dag Lindgren skriver:

    Jag tycker det är överdrivet att skogsbruket är ett allvarligt hot mot den biologiska mångfalden. Jag analyserar det närmare i en bloggartikel: http://daglindgren.upsc.se/Naturv/Redlistedforestspecies.htm