Nya prognoser kan rädda liv under värmeböljor

Träffsäkra prognoser en vecka i förväg, som kan visa antalet dödsfall till följd av extremvärme och vilka regioner som drabbas värst. Det har forskare vid Uppsala universitet lyckats ta fram, kunskap som skulle kunna användas för att skydda särskilt sårbara grupper.

De varma somrarna i Europa 2022 och 2023 uppskattas över 100 000 personer ha dött till följd av värmen. Det handlar ofta om äldre och personer med sjukdomar, grupper som enklare skulle kunna skyddas om myndigheter visst när resurser skulle sättas in.

I en ny studie visar forskare vid Uppsala universitet att det går att göra träffsäkra prognoser över dödlighet i samband med värmeböljor, något som skulle kunna underlätta myndigheternas planering.

− Genom att inkludera värmerelaterad dödlighet i värmevarningarna kan myndigheter fokusera resurser där de behövs och rikta in sig på äldre, sjuka eller andra sårbara grupper, säger Emma Holmberg, studiens huvudförfattare, i ett pressmedelande.

Hon och hennes kollegor utvecklade ett prognossystem för värmerelaterad dödlighet och testade det därefter på somrarna 2022 och 2023. Deras modell baseras på temperatur- och dödlighetsdata från hela Europa och den tar hänsyn till regionala skillnader, både vad gäller klimat och befolkningens sårbarhet för värme. Ungefär en vecka i förväg kunde de uppskatta hur stor dödligheten skulle bli.

– Tidigare har varningssystemen i stort sett bara baserats på temperaturer. Vårt prognossystem tar hänsyn både till meteorologiska data och hälsostatistik, vilket gör att vi på ett mer träffsäkert sätt kan förutsäga hur hetta kan påverka dödsfall, säger Emma Holmberg.