Nya livsmiljöer för stadens insekter – öppna inte lådan!

Ser du en ”mulmholk”? Då ska du låta den vara. Trälådorna sätts upp för att gynna insekter i stadsmiljö, men för att det ska fungera måste nyfikna tvåbenta hålla fingrarna i styr.

Kanske har du sett lådorna som finns utplacerade i parker och naturområden, eller fastsatta på trädstammar? De innehåller mulm – ett pulver som huvudsakligen består av murket trä, blandat med till exempel döda insekter och spillning från fåglar och fladdermöss. Detta bruna, lösa pulver finns naturligt inuti ihåliga träd – och många insekter älskar det.

I mulmlådorna försöker man återskapa pulvret, och erbjuda nya livsmiljöer för insekter i områden där det inte finns så mycket död ved – och åtgärderna verkar fungera. Forskare från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har gått igenom innehållet i ett antal lådor som stått placerade på marken i sex svenska städer: Uppsala, Örebro, Motala, Linköping, Göteborg och Lund. Sammanlagt identifierade de 105 vedlevande insekter. Fem av arterna som hittades är rödlistade, till exempel större sågsvartbagge och aspögonbagge.

Temperaturen i lådorna var jämförbar med temperaturen inne i riktiga trädhål. 

– Därför kan mulmlådor bidra till att öka mängden livsmiljö för vedlevande organismer i stadsmiljöer där gamla träd saknas. Men de är ett komplement, inte ett substitut, säger forskaren Anika Gossmann, i ett pressmeddelande från SLU.

Hon berättar att placeringen av lådorna verkar spela roll. Det fanns fler insekter i lådor som var placerade långt från byggnader och platser där människor rör sig. Ett problem som Anika Gossmann lyfter är att människor inte verkar förstå lådornas syfte, trots informationsskyltar. Vissa förbipasserande öppnar lådorna av nyfikenhet, och en del lådor har använts som papperskorgar.

–  Därför tror jag att det vore bättre om lådorna monterades på träden, och helst inte på ställen där man vet att mycket människor samlas. Dessutom är det viktigt att skyltarna underhålls, säger Anika Gossmann.