Nya regler för fridlysning kritiseras

Regeringen vill ändra i reglerna för fridlysningen. Syftet är bland annat att underlätta för jord- och skogsbruket. Väddnätfjärilen är ett exempel på art som kan förlora sitt skydd.

Naturvårdsverket har på uppdrag av regeringen tagit fram en preliminär lista över vilka arter som kan bli fridlysta om regeringens förslag går igenom.

Enligt det nya förslaget ska fridlysningen knytas närmare rödlistan, som visar vilka arter som riskerar att dö ut i Sverige. Samtidigt föreslås stora generella undantag för jord- och skogsbruket.

Rödlistan uppdateras regelbundet av Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet. Mark Marissink, chef för Artdatabanken, tycker i grunden att det är bra att rödlistningen och fridlysningen kopplas tydligare till varandra och att listan över fridlysta arter hålls uppdaterad. Däremot tycker han att sammankopplingen görs på ett olyckligt sätt, och att de stora undantagen försvagar skyddet.

– Den nya lagstiftningen kommer ge ett betydligt mer begränsat skydd än den nuvarande, säger han.

Om regeringens förslag går igenom kommer fridlysningen delas in i två delar med olika starkt skydd. Det starkaste skyddet kommer ges till arter som klassas som ”akut hotade” i rödlistan och det svagare skyddet till arter som klassas som ”starkt hotade”. Arter som klassas som ”sårbara” blir helt utan fridlysning.

– Vi skulle vilja ha större flexibilitet baserat på praktiska skyddsbehov, säger Mark Marissink.

Väddnätfjärilen förlorar sitt skydd

En art som med det nya förslaget kan förlora sin fridlysning är väddnätfjärilen. Fjärilen är i dag fridlyst och rödlistad som ”sårbar”. Den lever i öppna gräsmarker, en typ av miljö som har krympt på grund av de senaste decenniernas effektiviseringar inom jordbruket.

Även om väddnätfjärilens fridlysning tas bort kommer arten dock att ha ett visst skydd genom EU:s art- och habitatdirektiv. Där slås det fast att det är förbjudet att döda fjärilen eller förstöra dess livsmiljöer inom områden som omfattas av Natura 2000-bestämmelserna, men enligt Mark Marissink är det inte säkert att det är tillräcklig för att bevara arten i Sverige. 

– Det är inte säkert att fjärilen skyddas bäst genom områdesskydd. Endast en liten del av populationen finns inom Natura 2000-områden. I övrigt verkar exempelvis kraftledningsgator vara viktiga livsmiljöer för fjärilen.

Helene Lindahl, handläggare på artenheten på Naturvårdsverket, framhåller i ett mejl till Extrakt att förslaget till ny fridlysningslista har tagits fram baserat på regeringens kriterier och är preliminär. Enligt uppdraget från regeringen ska Naturvårdsverket göra en konsekvensanalys av den nya listan och inhämta synpunkter från andra myndigheter innan ett slutgiltigt förslag presenteras i april 2026. 

”Onödigt att vänta tills arten nästan är försvunnen”

Från Artdatabanken förespråkar man att inte bara ”akut hotade” arter, utan även ”starkt hotade” arter bör kunna få den starkaste fridlysningen, om det bedöms finnas skäl för det. De menar också att även arter som rödlistas som ”sårbara” ska kunna fridlysas, såsom väddnätfjärilen.

– Det känns lite onödigt att vänta tills arten nästan är försvunnen innan vi börjar sätta in de åtgärder som faktiskt krävs, säger Mark Marissink.

Från regeringen motiveras behovet av nya fridlysningsregler med att man behöver ”kunna tillgodose väsentliga allmänna intressen”. Det verkar som att man tycker att vissa arter har ett onödigt starkt skydd. Kan det ligga något i det?

– Så kan det vara. Det finns en del fridlysta arter som ofta dyker upp i debatten, framför allt för att de blir ett hinder för skogsbruket. Det gäller till exempel lavskrika och knärot, som är en form av orkidé, och bombmurklan, som är en svamp. I vissa fall finns det kanske skäl att se över om en art verkligen borde fortsätta att vara fridlyst. Något som är bra med förslaget är att Naturvårdsverket får i uppdrag att hålla fridlysningslistan uppdaterad. Som det är nu är den ganska statisk.

Omdebatterade arter får fortsatt skydd

I Naturvårdsverkets preliminära förslag till ny fridlysningslista finns både knärot och bombmurkla kvar, och lavskrikan har fortsatt skydd genom fågeldirektivet. Arterna kan ändå kunna påverkas av det nya förslaget eftersom regeringen vill göra det lättare för till exempel försvaret och för verksamheter inom bland annat skogs- och jordbruk att få undantag från fridlysningen.

Från Sveriges lantbruksuniversitet befarar man att möjligheten att få undantag kan minska förtroendet för fridlysningen och göra det svårt att få en bra efterlevnad. Detta tas upp i universitetets remissvar till regeringen.  

Mark Marissink förklarar att chansen att ansöka om undantag i praktiken innebär att man släpper fram verksamheter som utgör de främsta hoten mot många utsatta arter, medan allmänheten fortfarande förväntas respektera reglerna.

– Jag får inte plocka den här lilla blomman – men det går bra att ta ner hela skogen så att blomman försvinner i alla fall? Det där kan nog vara svårt för folk att förstå, och risken är att förtroendet för lagstiftningen urholkas så att människor tänker att äh, det gör väl inte så mycket att jag tar den här blomman, säger Mark Marissink.

Extrakt har sökt Klimat- och näringslivsdepartementet för en kommentar.