”Nya elbilspremien får begränsad betydelse”

En ny elbilspremie för låginkomsttagare på landsbygden ska bidra till en mer rättvis klimatomställning. Samtidigt varnar forskare för att stödet är så snävt att de som behöver det mest riskerar att hamna utanför.

Regeringen har fått grönt ljus från EU-kommissionen att införa den nya elbilspremien med finansiering från EU:s sociala klimatfond. Satsningen börjar gälla i mars och vänder sig till låginkomsttagare på landsbygden.

Att stödet riktas till låginkomsttagare är positivt, tycker Maria Xylia, som forskar om energi, transporter och rättvis klimatomställning vid Stockholm Environment Institute, SEI. Samtidigt tror hon att många låginkomsttagare på landsbygden i praktiken kommer exkluderas från premien, på grund av hur den utformats. 

– Det finns saker som hade kunna gjorts bättre, för att säkerställa att de som behöver stödet får del av det, säger hon.

Tillsammans med SEI-kollegan Jenny von Platten arbetar hon med en policy brief som sammanfattar bristerna i elbilspremien, och ger förslag på hur regeringen kan agera framöver för att bättre möta låginkomsttagares behov i klimatomställningen. Briefen är inte publicerad än.

Inga lyxbilar

Ett konkret problem som de båda SEI-forskarna ser med elbilspremien är att stödet är för lågt. Forskarna tror även att pristaket för hur dyr bil man får köpa är för lågt satt.

– Det är bra att premien inte kan användas för att köpa lyxbilar, men med tanke på priserna på de elbilar som finns på marknaden kan det bli svårt att hitta en lämplig modell, säger Maria Xylia.

Hon konstaterar att många som bor på landsbygden, inte minst i Norrland, behöver en elbil med lång räckvidd eftersom avstånden är stora och laddstationerna få.

– Man behöver en bil med lite större batteri, och de kostar mer. Jag tror det är ganska få elbilar som matchar behoven hos invånare i Norrland och samtidigt klarar pristaket i den nya elbilspremien.

Enligt Maria Xylia behöver det nya stödet även kompletteras med andra satsningar. Som hon ser det är frågan mer komplex, och lösningen är inte bara att underlätta för hushåll att köpa ny bil.

– Jag saknar satsningar på laddinfrastruktur. Det behöver bli tätare mellan laddstationerna på landsbygden för att det ska vara möjligt rent praktiskt för fler att gå över till elbil. Jag hade också velat se en satsning på förbättrad kollektivtrafik, för att nå hushållen med svagast ekonomi och öka möjligheterna till klimatsmarta resval.

”Får begränsad betydelse”

Naturvårdsverket bedömer att 105 000 hushåll kommer ta del av den nya premien, och byta ut fossilbilen till elbil.

– Den svenska fordonsflottan består av cirka fem miljoner personbilar, så premien kommer få begränsad betydelse, säger Maria Xylia.

Trots sin kritik ser hon ett värde i premien ur rättviseperspektiv.

– Att regeringen riktar en satsning specifikt till låginkomsttagare på landsbygden visar att man ser de här grupperna och deras utmaningar i omställningen.

För att klimatomställningen ska upplevas som rättvis krävs dock mer, menar hon. Pengar från EU:s sociala klimatfond får användas för transporter, uppvärmning och kylning. Att satsa allt på att underlätta köp av elbil kan ifrågasättas, tycker Maria Xylia.

– Jag hade velat se ett bredare åtgärdspaket. Hållbara transporter på landsbygden är en väldigt viktig fråga, men det är långt ifrån den enda utmaningen för hushåll med små marginaler.

Hon nämner som exempel att kostnaderna för uppvärmningen av våra hem har stigit och blivit mer oförutsägbara, vilket är kännbart för många låginkomsttagare, särskilt i hushåll med elvärme.

– Vi ser inga satsningar för att underlätta på det området, och det är oroväckande.

Bredare satsningar i andra länder

Sverige är hittills det enda landet som har fått sin plan godkänd av EU:s sociala klimatfond, men mer än hälften av medlemsländerna har skickat in utkast eller planer som väntar på godkännande.

Maria Xylia konstaterar att de andra länderna generellt har en bredare ansats än Sverige.

– Deras planer är mer diversifierade, och har inte fokus på bara elbilar.

Lettland planerar till exempel att använda pengarna till satsningar på batteridrivna tåg, energieffektivisering av byggnader och klimatsmartare uppvärmning.

Grekland vill bland annat göra satsningar på eldrivna skolbussar och bättre cykelvägar. De planerar också för en social elbilsleasing riktat till särskilt utsatta hushåll. Det är en form av offentligt stödprogram där hushåll med låg inkomst får möjlighet att leasa elbil till en kraftigt subventionerad kostnad. Sådana program finns redan i andra länder, till exempel i Frankrike.

Klimat- och näringslivsdepartementet delar inte bilden att det är för smalt att använda alla pengar från EU:s sociala klimatfond till den nya elbilspremien. I mejl till Extrakt beskriver de satsningen som väl avvägd, med tanke på de svenska förutsättningarna:

”I Sverige är det, till skillnad från i många andra EU-länder, i huvudsak transportsektorn som fortsatt är beroende av fossila bränslen.”

I mejlet skriver de även att regeringen hoppas att många hushåll i landsbygdskommuner och andra områden med dålig kollektivtrafikförsörjning nu ska få möjlighet att skaffa en elbil och slippa vara beroende av att fossila drivmedel för att få vardagen att gå ihop.

”Hittills har det i stor utsträckning varit hushåll med högre inkomster i storstadsregioner som skaffat elbil, och vi hoppas med det här stödet kunna ge större delar av landet den möjligheten.”