Transport
Ny guide breddar synen på stadsgrönska
När stora träd inte får plats behövs andra lösningar för att få in grönska i städerna. En ny guide för kommuner visar hur klimat- och hälsomålen kan nås med olika typer av växtlighet.
Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev!
Läs mer
Håll dig uppdaterad! Få kunskapen, idéerna och de nya lösningarna för ett hållbart samhälle.
Tack för din prenumeration på nyhetsbrevet Extrakt! För att bekräfta din prenumeration, vänligen klicka på länken som vi har skickat till din e-postadress.
Personuppgifter lagras endast för utskick av Extrakts nyhetsbrev och information kopplat till Extrakts verksamhet. Du kan när som helst säga upp nyhetsbrevet, vilket innebär att du inte längre kommer att få några utskick från oss
Grönskan i våra städer har dokumenterat positiva effekter för hälsan, och baserat på det har den så kallade 3-30-300-regeln fått ett starkt fäste.
Siffran 3 står för att minst tre träd ska vara synliga från varje bostad, skola och arbetsplats. 30 står för att trädens kronor tillsammans ska breda ut sig över minst 30 procent av markytan i varje stadsdel. 300 innebär att ingen invånare ska ha längre än 300 meter till ett grönområde av hög kvalitet.
I strävan efter att öka grönskan i städerna lyfts ofta trädens betydelse, men i ett pågående forskningsprojekt, som leds av IVL Svenska Miljöinstitutet, riktas blicken mot annan växtlighet som bidrar med grönska.
– Ett alltför snävt fokus på träd riskerar att begränsa möjligheterna att göra staden grönare. Då går man miste om viktiga värden som klimatanpassning, bättre luftkvalitet och ökad biodiversitet, som bidrar till en mer hälsosam och attraktiv stad, säger Jenny Lindén, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet i ett pressmeddelande.
Forskarna har gjort fallstudier i Malmö, och ser att det i vissa äldre, tätt byggda stadsdelar är svårt att uppfylla 3-30-300-regeln eftersom det är hård konkurrens om markytan. I vissa stadsdelar är krontäckningen bara 10 procent, alltså betydligt än vad regeln förespråkar.
När kommunen inte lyckas plantera fler träd är det viktigt att ändå hålla fast vid ambitionen att öka grönskan, menar forskarna.
–Det kan handla om att plantera buskar och perenner i gaturummet eller utnyttja tak och fasader. Det ska inte ses som ett alternativ till 3-30-300, utan ett komplement som gör intentionen möjlig även där träden inte räcker till, säger Hugo Settergren, landskapsarkitekt och expert inom stadsplanering vid IVL.
I nästa del av projektet kommer forskarna utvärdera vilken effekt olika typer av grönska har när det gäller till exempel svalka, luftkvalitet och människors mående.
