Ny forskning ska rädda Stora barriärrevet

Korallblekning, massutbrott av sjöstjärnor och avrinning från jordbruk. Stora barriärrevet har länge utsatts för en rad problem som hotar dess existens. Nu ska en rad insatser vända trenden.

Svartfenade revhajar cirkulerar runt några gröna havssköldpaddor som betar alger på hårdkoraller. Stingrockor sveper förbi längs den sandiga bottnen, över dem simmar fiskar i olika färger och storlekar. Plötsligt dyker några delfiner upp och ser ut att jaga tillsammans med revhajarna.

Dyket, som många dykare bara skulle drömma om, äger rum på korallrevet som omger Lady Elliot Island – en liten ö vid Stora barriärrevets sydspets, i Queensland.

Här mår revet fortfarande ganska bra till skillnad från de norra delarna där korallblekningar slagit ut stora ytor av Stora barriärrevet, vilket bland annat beror på att vattentemperaturen normalt är högre än i de södra delarna.

• 

• 

• 

Minst hälften av korallerna blekts eller dött

Rapporterna om hur mycket av revet som har drabbats varierar: men minst hälften av korallerna i undersökta områden beräknas ha blekts och delvis eller helt dött. Vanligtvis tar det minst tio år för koraller att återhämta sig, men om blekningarna kommer med korta mellanrum – kan det bli svårt för korallerna att komma tillbaka.

På Lady Elliot Island arbetar med en rad projekt för att försäkra revets överlevnad. Ön tar hand om allt avloppsvatten och förhindrar avrinning till revet, återvinner plast och återplanterar inhemska träd och växter – som binder jorden bättre och förhindrar erosion.

De globala havstemperaturerna har stigit genom historiens gång, och korallreven har överlevt tidigare, men aldrig tidigare har processen gått så fort som nu. Kan teknisk hjälp vara den enda utvägen för världens korallrev?

Superkoraller intar revet

På Australian Institute of Marine Science, AIMS, Australiens tropiska marina forskningscenter utanför Townsville, tittar forskare närmare på hur så kallade superkoraller, som klarar högre vattentemperaturer, kan spridas över stora ytor.

På AIMS korsbefruktas runt 25 stammar av koraller med samma eller olika arter – från revets norra varmare vatten – med koraller från revets kallare centrala och södra delar. Det sker i en havssimulator: som är världens mest avancerade forskningsakvarium.
– Det är som att korsa majs, vi gör samma sak med korallerna – så att de ska kunna motstå högre temperaturer, säger Kate Quigley, som är institutets forskare på rev-restaurering.

• 

• 

• 

Metoden kallas assisterat genflöde och är fortfarande i sin linda, men visar redan positiva resultat i havssimulatorn och på revet – där korsbefruktade koraller har satts ut i korallodlingar. Resultaten visar att koraller med minst en förälder från revets norra varmare delar – överlever i de kallare centrala delarna. För att superkorallerna ska ha effekt på Stora barriärrevet – som är lika långt som Sverige – krävs emellertid att korallerna sprids över stora områden redan på larvstadiet.

Det har gjorts hundratals studier som visar att klimatförändringarna är det största hotet mot revet

Forskarna kommer därför att samla upp spermier och ägg vid korallernas fortplantning, som sker en gång om året, och sedan befrukta dem till larver. Larverna växer upp i burar i anslutning till reven där de sedan placeras ut. Kate Quigley hoppas att det inom en treårsperiod ska kunna gå att sprida hundratusentals odlade individer över rev som har drabbats av blekningar. Samtidigt hänger klimatförändringarna som ett mörkt moln över framstegen.

– Det har gjorts hundratals studier som visar att klimatförändringarna är det största hotet mot revet, säger Kate Quigley, men klargör samtidigt att de globala variationerna ser olika ut.

– Vi vet inte hur framtidens rev kommer se ut, men vi måste mildra påverkan som förändringarna har på korallerna.

Sjöstjärnor bekämpas med jättesnigel

AIMS forskning finansieras via statliga medel, bland annat genom organisationen The Great Barrier Reef Foundation – som förra året mottog nära tre miljarder kronor från australiensiska staten. AIMS undersöker även hur man kan minska antalet törnekronor – en korallätande sjöstjärna som har exploderat i antal på vissa delar av revet.

Högre vattentemperaturer och ökade mängder näringsämnen från jordbruk sägs vara två orsaker bakom ökningen. Hittills har dykare injicerat törnekronor med vinäger – ett vapen som dödar sjöstjärnorna. Nu arbetar forskare på AIMS med hur en naturlig fiende till törnekronan – den sällsynta jättesnigeln Giant Triton – ska kunna placeras ut och föröka sig i områden som den har försvunnit från.

Den storväxta snigeln är eftertraktad för sitt skal, och är därmed utfiskad på många håll – ytterligare en orsak till varför törnekronor har kunnat växa obehindrat i antal.

Hållbara odlingsmetoder

En stor del av koralldöden på Stora barriärrevet har genom åren, framför allt i media, skyllts på Queenslands jordbrukare. Genom sina odlingsmetoder – sägs ha orsakat stora mängder näringsämnen som fosfor att läcka ut på revet – vilket i sin tur orsakar algblomningar som täcker korallerna.

På sistone har attityderna förändrats bland många av Queenslands bönder, som vill få till mer hållbara odlingsmetoder. Tusentals jordbrukare och boskapsuppfödare är involverade i projekt som ska minska sediment, näringsämnen och insektsmedel i avrinningsvattnet.

• 

• 

• 

Gary Spotswood är tredje generationens lantbrukare på Mt Alma Organics – ett ekologiskt jordbruk, 1,5 timme utanför Townsville. Gary Spotswood har installerat pumpar för att fånga upp avrinningsvattnet från sin mark,som sträcker sig över 430 hektar, som sedan filtreras naturligt genom en rad vattenväxter på våtmarkerna som täcker en del av marken.

– Jag håller så mycket vatten på marken som möjligt, säger Gary
Spotswood som även håller kurser i markanvändning för andra lantbrukare i området.
– Förändringar tar tid, men på fem år har människor förändrat sina vanor i hur de brukar jorden.

Vattenväxter fulla av näring

Gary Spotswood går genom ett fält av nyligen planterade sockerrör. Bevattningen är noga kontrollerad – och går igenom en rad filter. Han använder betydligt mindre mängder konstgödsel än tidigare, och vill gå över till hållbara gödslingsmetoder inom kort, bland annat med komposterade vattenväxter – som är fulla av näring.

– Det är en win-win, för i slutändan handlar det om att vara kostnadseffektiva, säger han.

Klimatförändringarna är det största hotet mot revets överlevnad.

Konstgödsel är dyrt, och priset är ytterligare en orsak till att många odlare vill gå över till miljövänliga och hållbara alternativ. Det bästa alternativet för områdets torra marker skulle enligt Gary Spotswood vara en blandning av restprodukten av sockerrör och kompost av vattenväxter.

Mixen binder kol och kväve i jorden och näringen stannar kvar i marken längre, samtidigt som vatten hålls kvar i växternas rotsystem. Trots förbättringarna inom områdets jordbruk tycker Gary Spotswood att det finns en annan, mycket viktigare, fråga som världen borde ägna sig åt.

– Klimatförändringarna är det största hotet mot revets överlevnad.