Nordliga kustvatten har blivit mörkare

Stora delar av världens nordliga kustvatten har blivit mörkare, när organiskt material tillförs från land. I Östersjön är läget extra känsligt. Frågan är hur framtida klimatförändringar påverkar utvecklingen.

Att svenska sjöar och vattendrag har blivit brunare, så kallad brunifiering, har konstaterats i en rad studier. Men även havsvattnet ändrar färg, ofta kallat förmörkning i vetenskapliga sammanhang. Och precis som för sjöar och vattendrag är klimatförändringar och förändrad markanvändning två troliga orsaker.

– I exempelvis Norge har man tittat mycket på förmörkning av havsvatten på senare år. Där ser man att vattnet ganska långt från kusten förmörkas, på grund av tillförsel av organiskt material, säger Magnus Huss, forskare vid SLU Aqua.

Han leder forskningsprojektet Ekosystemtjänster i varmare och mörkare kustvatten, som ska ta fram kunskap om hur det mörkare vattnet längs Östersjökusten och ett varmare klimat påverkar växt- och djurliv, kolets kretslopp och fiske.

– Vi behöver bättre förståelse för de potentiella konsekvenserna av den utveckling vi ser. Vi kan inte lösa de storskaliga globala orsakerna till det här på kort sikt, men med ökad kunskap om möjliga effekter kan vi hitta lösningar, till exempel hur man kan bedriva fiske på bästa sätt eller skydda havets förmåga att lagra kol.

Östersjön extra känslig

De kustnära ekosystemen är artrika och viktiga för havens biologiska mångfald och Östersjön är ett extra känsligt innanhav. Ett stort problem är övergödning, som på vissa sätt är nära kopplad till förmörkning.

– Vi har sett en minskad näringsbelastning i Östersjön, men minskningen har planat ut. En trolig effekt av klimatförändringarna är en ökad tillrinning till Östersjön på grund av kraftigare nederbörd, särskilt i norr. Det kan innebära både en ökad näringstillförsel och mörkare vatten. När tillförseln av organiskt material från land ökar så tillförs också humusämnen som gör vattnet brunare, säger Magnus Huss.

Svårt mäta de minsta algerna

Han och hans kollegor ska kartlägga havsvikar längs Sveriges östkust med hjälp av vattenprover, drönarbilder och mätningar av kolflöden och alger. I forskning om sjöars brunifiering har man sett att bottenlevande alger påverkas negativt: generellt gynnas bakterier av tillförsel av kol och alger missgynnas. Men de mikroskopiska alger som lever på så kallade mjukbottnar är besvärliga att mäta, vilket har gjort att man i stället fokuserat på makroalger.

– Vid kusten står de här bottenalgerna för en stor del av den totala energiproduktionen. Påverkas de av att ljuset minskar så får det troligen effekter på den totala energin i ekosystemet. Det tror vi påverkar organismer högre upp i näringskedjan, ända upp till fisk.

För att kunna förutspå hur födoväven i Östersjön kan komma att förändras ska forskarna både göra mätningar i havet, genomföra experiment med olika färg på vatten samt utveckla modeller som visar hur fördelningen av olika arter och individernas storlek förändras när havet värms upp.

– Om vi ser starkt negativa effekter på stor fisk på grund av uppvärmning så kanske den kunskapen kan användas för att ta fram förslag på hur man kan fiska på andra sätt så att fiske och uppvärmning inte samverkar negativt.