De höga elpriserna under energikrisen påverkade hushållens inställning till klimatåtgärder. De som drabbades hårdast upplever koldioxidskatter som dyra och orättvisa – dyrare än vad de faktiskt är.

– Mycket av det som gör att folk är negativa till koldioxidskatt bygger på missuppfattningar. Man underskattar den miljömässiga vinsten och överskattar vad den kommer att kosta det egna hushållet, säger Jens Ewald, doktorand i nationalekonomi vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet.

I en studie har han undersökt hur de svenskar som bor nära någon av Sveriges elområdesgränser upplever koldioxidskatt. Resultaten visar att motståndet mot koldioxidskatt bland de 4 000 hushåll som ingår i studien ökade med 20 procent när elpriset fördubblades.

– Folk blir förbannade över det som de uppfattar som orättvist, vilket gör dem mer skeptiska till klimatpolitik. Det betyder inte att vi bör avskaffa elområdena, men det visar tydligt att vi måste bli bättre på att förklara varför systemet finns och hur det fungerar, säger Jens Ewald i ett pressmeddelande.

Sverige är sedan 2011 indelat i fyra elområden och fram till 2022 var skillnaderna i elpris i de olika områdena mycket liten. Men med energikrisen som följde på Rysslands invasion av Ukraina blev skillnaderna mellan södra och norra Sverige stora. Regeringen har tillsatt en utredning om huruvida systemet med elområden ska förändras.

Elin Vikstentext

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.

  • Fredrik Bruno skriver:
    18 juni 2025 kl. 8:23 e m

    Tar man ett helhetsperspektiv på klimatfrågan så kan man undra vad som fungerar, när så många länder, inte bara USA, så många länder prioriterar bort klimatproblemen eftersom de saknar resurser för att ersätta den idag helt dominerande fossilbetingade energi- och elproduktionen med förnybar el eller biobränsle.
    Det verkar ju inte finnas några realistiska möjligheter att världen som helhet skulle klara något 2-gradersmål, även om vi skulle göra det. Det enda vi gör är att vi stoppar huvudet i sanden och skjuter problemen framför oss.

    Ett tips: Stockholm Exergi är fena på fjärrkyla, det är hög tid att vi bygger ut ett fjärrkylanät i alla våra kustbaserade städer, så att vi har en infrastruktur som kan matcha klimatförändringarna, för varmare kommer det att bli, även här i norden.

    Svara