Industri & Energi
Mikroplast kan påverka växters storlek
Att haven är fulla av små plastpartiklar har länge varit känt, men även marken är full av mikroplast. Vilka effekter har plasten på växter och ekosystem? Det ska forskare nu ta reda på.
Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev!
Läs mer
Håll dig uppdaterad! Få kunskapen, idéerna och de nya lösningarna för ett hållbart samhälle.
Personuppgifter lagras endast för utskick av Extrakts nyhetsbrev och information kopplat till Extrakts verksamhet. Du kan när som helst säga upp nyhetsbrevet, vilket innebär att du inte längre kommer att få några utskick från oss
Att mikroplast finns i marken är egentligen inte konstigt, det är här plasten produceras, mestadels används och slängs. Ändå är det först under senare år som forskare börjat undersöka förekomsten av mikroplaster i marken, eftersom det länge saknats metoder för att skilja plast från jordpartiklar.
I en brittisk studie från 2017 kom forskare fram till att det finns mellan 4 och 23 gånger så mycket plast i marken som i haven.
– Bättre eller nyare beräkningar finns inte. Men vi är säkra på att mikroplast i princip finns överallt på jorden, säger Matthias Rillig, forskare vid Freie Universität Berlin i Tyskland, och en av de första att forska på mikroplast i marken.
Effekterna är många
Matthias Rillig tycker dock inte att det främst är mängden mikroplast som är intressant, utan snarare dess effekter.
– Det som är klurigt är att mikroplast inte är ett material utan en salig blandning av väldigt många olika saker, säger han.
Det finns olika typer av plast med många olika kemiska egenskaper, även färger och andra ämnen i plasten kan påverka.
– Sammanlagt blir det nästan oändligt många kombinationer. Det här borde kartläggas systematiskt, men så långt har forskningen inte kommit, säger Matthias Rillig.
Plasten gjorde löken större
För att undersöka effekterna planterade Matthias Rillig och hans kollega Abel Machado i ett experiment piplök i en jord som innehöll sex olika sorters mikroplastpartiklar.
Det forskarna kunde se var att både polyesterfibrer och bitar av polyamid ökade piplökens biomassa. Enligt Matthias Rillig kan det bero på att polyamid innehåller kväve, som också är en viktig beståndsdel i gödsel.
Vi kunde se att mikroplast faktiskt har effekter på växtligheten
I studien kunde forskarna även se att alla de olika plastpartiklarna i experimentet bidrog till att växternas rötter blev tunnare men längre.
– Vi kunde se att mikroplast faktiskt har effekter på växtligheten. Och att dessa effekter kan vara positiva för själva växten, säger Matthias Rillig.
Globala konsekvenser
Förutom försöken med piplök har forskarna även undersökt andra effekter av mikroplast i marken. I försöken kunde de se att marken påverkades på olika sätt av olika sorters mikroplast. Effekterna de såg var exempelvis förändringar i markens konsistens, mikrobiologiska aktivitet samt markens förmåga att lagra vatten, vilket bland annat beror på att långa fibrer av polyester eller polyetylen kan leda till att det bildas större klumpar i marken och gör marken luftigare.
Mikroplast hör inte hemma i marken
Matthias Rilling betonar dock att trots att det kan finnas positiva effekter för en växt betyder det inte att man kan sprida plast hur som helst.
– Mikroplast hör inte hemma i marken och har man blandat in det där är förändringen permanent. En art gynnas, men det innebär inte att alla arter gör det. Konsekvenserna av mikroplast är globala, säger han och gör en jämförelse med koldioxid i luften.
– Lokalt kan det vara gödsel, globalt är effekterna negativa.
Storskaliga effekter
Just att mikroplast i marken har så storskaliga effekter gör forskningen inom detta område så pass viktigt, tycker Matthias Rillig.
Han ser flera möjliga forskningsområden som att vidare undersöka andra egenskaper i marken eller sammanverkan med faktorer som väder eller klimat.
– Vi vet att mikroplast finns överallt, men det kanske inte är så farligt? Det vet vi inte än. Eftersom ämnet fortfarande är så nytt känns det ibland som att det finns en stor fråga där i luften som ingen riktig har tänkt på än. Och det är den frågan som kanske är den mest spännande.