Migration viktig för hållbara landsbygder

Migranter har stor betydelse för hållbarhet i landsbygder. En ny kartläggning av integrationsprojekt i naturmiljöer och landsbygder visar att insatserna skapar meningsfulla aktiviteter, att många av deltagarna utvidgar sina nätverk och går vidare till jobb eller utbildningar.

Det finns många kopplingar mellan migration och hållbarhet i landsbygder, från integrationsprojekt till rikspolitik. Det visar ett projekt som avslutas i höst. Ansvarig för projektet är Seema Arora-Jonsson, professor vid avdelningen för landsbygdsutveckling, institutionen för stad och land vid Sveriges lantbruksuniversitet.

– Om vi ska ha ett hållbart samhälle måste vi förstå vad som bidrar till det och vad som inte gör det, säger hon.

De preliminära resultaten visar att migration gör stor skillnad för landsbygder i flera dimensioner av hållbarhet. Trots lång erfarenhet av forskning inom skogsfrågor hade Seema Arora-Jonsson till exempel inte förstått att skogsindustrin är så beroende av utländska migranter.

Enligt en uppskattning från skogsbrukets forskningsinstitut Skogsforsk görs omkring 90 procent av arbetet med röjning och plantering av anställda från andra länder.

En ännu opublicerad artikel av Seema Arora-Jonssons doktorand Emma Sahlström konstaterar att migranterna inte bara bidrar med arbetskraft utan även kunskap om skogen. Samtidigt är frågan om migranters roll i skogsbruket komplex.

– På ett sätt upprätthåller migranter skogsindustrin, som vissa tycker är ohållbar. Utan migranter skulle skogsindustrin inte kunna fortsätta som den gör i dag. Det är ett väldigt känsligt ämne. Men det är tydligt att migranter spelar roll för hållbarhet på olika sätt.

Meningsfulla aktiviteter och större nätverk

Forskarna har också gjort en kartläggning av integrationsprojekt i naturmiljöer och landsbygder. Bland projekten har till exempel nyetablerade och långtidsarbetslösa varit med i arbetet att göra Indalsälven i Jämtland till en geopark, vilken har blivit en viktig turistdestination. I ett annat projekt utbildade Sveaskog nyanlända inom skogsbruk. Kartläggningen är långt ifrån heltäckande men visar enligt Seema Arora-Jonsson vissa tendenser.

– Många projekt har varit lyckade och viktiga för samhället, säger hon.

I en del projekt har en stor andel deltagare gått vidare till jobb eller utbildningar. Enligt kartläggningen ger projekten meningsfulla aktiviteter och kontakt med infödda svenskar. Störst effekt verkar längre projekt ha, med bredare nätverk av olika slags organisationer, där erfarenheter kan integreras i verksamheten.

Politiken krockar

Kunskapen från projektet har en direkt väg in till rikspolitiken, tack vare SLU:s regeringsuppdrag Uppdrag Landsbygd. Det innebär bland annat att forskare från olika lärosäten förser regeringen med policyunderlag.
Intresset har ökat för att väga in migrationsfrågor i landsbygdspolitiken, enligt Seema Arora-Jonsson.

– Förut diskuterades migration ganska lite i landsbygdsprogrammet. Nu vill Regeringskansliet ha information om tio ämnen, varav ett är migration.

Istället krockar politiken nu inom de olika områdena. Det visar en ännu opublicerad del i forskningsprojektet som hon och hennes kollegor gjort av policydokument om landsbygd, migration och naturvård.

– Policydokumenten som vi analyserade sa ibland helt emot varandra när det gällde migrationspolitiken. Inom landsbygdspolitiken vill man att migranter ska stanna i landsbygder. Migrationspolitiken just nu är väldigt stram och det speglar inte vad landsbygdskommuner vill.
Seema Arora-Jonsson berättar om hur beslut att lägga ner asylboenden mött kritik på orter som Alfta i Hälsingland.

– Många av ortens invånare hade blivit vänner med de asylsökande familjerna, och hjälpt dem med leksaker och cyklar. När boendet sedan plötsligt skulle läggas ner protesterade många invånare.

Kommuner förespråkar migration

Hon jämför också med det uppmärksammade öppna brevet i höstas från Jokkmokks kommunalråd till regeringen, som många andra kommuner sedan också uttryckte stöd för. Brevet innehöll kritik mot frivillig återvandring, med argument kring såväl människosyn som behovet av arbetskraft i landsbygdskommuner.

– Det var inte så konstigt att många landsbygdskommuner sa ifrån. Många kommuner har länge förespråkat migration och inte bara när det gäller de ekonomiska frågorna. När asylboenden läggs ner splittrar det hela samhället. Många tycker att boendena ger nytt liv åt området. Nedläggningar rycker loss de asylsökande från den gemenskap som invånarna har kämpat hårt för att skapa med dem. Kommuners motstånd mot återvandring visar att det finns en vilja att motverka ett främlingsfientligt narrativ.