Många intressenter slåss om kakan

Den globala efterfrågan på mark ökar och kommer att fortsätta öka. Bland spekulanterna finns energibolag, pensionsfonder och biståndsorgan.

Efterfrågekurvan på mark är sedan länge stigande och ingen avmattning är inom synhåll, enligt Kenneth Hermele. När jordens befolkning växer krävs mer areal för växtodling och djurhållning. Dessutom kämpar världen för att bryta sitt beroende av fossila bränslen, vilket medför att landareal krävs för odling av till exempel energigrödor och biobränsle. Tillsammans innebär detta ett ökat tryck på den befintliga odlingsbara jorden. Men begäret efter odlingsbar mark styrs inte bara av omedelbara försörjningsbehov som mat och bränsle. Marken ses också som en långsiktigt lönsam investering för olika intressenter. Många vill vara med och dela på kakan. – Det finns exempel på fonder, biståndsorganisationer, energibolag och pensionsstiftelser som investerar i mark. Alla som tänker långsiktig är med, vilket också lockar mer kortsiktiga spekulanter, säger Kenneth Hermele.

Klimatförändringar påverkar

De vanligaste spekulanterna är dock länder och företag som köper rätten att bruka jord i ett annat land, för att föra ut resurserna som mat, bränsle eller foder. Det sker både genom företag med lokal förankring eller via bolag med majoritetsägande i utlandet. Det finns nu tecken som pekar på att den redan stora efterfrågan på mark kan öka ytterligare, som en effekt av pågående klimatförändringar. Ny forskning visar nämligen att avkastning på grödor inte ökar i samma takt som tidigare. I kombination med ett förändrat klimat kan detta göra odlingsvillkoren mer instabila. – Det skulle under dåliga år kunna innebära ett mycket mindre utbud av jordbruksprodukter, vilket leder till högre priser som i första hand drabbar fattiga. Kenneth Hermeles avhandling ”Land Matters” kan laddas ner från: http://www.lu.se/lup/publication/2969351