Ljud från myrstackar kan avslöja föroreningar

Myror som är påverkade av bekämpningsmedel låter på ett särskilt sätt. Det hör forskare när de riktar mikrofonen mot myrstackarna – och det finns mycket mer vi kan lära oss genom att lyssna på naturen.

Röda stackmyror finns i skogar över hela Sverige, och just nu får de ovanligt mycket uppmärksamhet. I en pågående studie har forskare från Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet avlyssnat myrstackar för att se om det går att höra på myrorna ifall de är påverkade av bekämpningsmedel.

Det är en blandning av ljud som hörs inne i stacken, när myrorna rör sig i gångarna och knaprar på olika saker. Forskarna har dessutom upptäckt att myrorna skapar ett ljud som man inte trodde att de kunde göra – men mer om det längre fram.

Syftet med studien är att se om myrornas ljud förändras när de får i sig bekämpningsmedlet imidacloprid – en pesticid som har kopplats till bi-döden i Europa och USA.

Forskarna har jämfört ljudbilden i stackar där myror har utsatts för låga halter av pesticiden med stackar utan påverkan, och skillnaden var tydlig.

– Det kanske låter märkligt, men myrorna som utsattes för pesticiden blev mer aktiva och högljudda. Pesticiden är besläktad med nikotin, så man kan likna det vid att de får ett nikotinrus, men i högre doser blir de paralyserade och dör, säger Jonatan Klaminder, professor i skoglig marklära vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Han är en av de svenska forskare som har arbetat längst med metoder där ljudupptagningar används för att tolka miljön. Internationellt finns bara ett fåtal forskargrupper inom området.

Träd larmar vid torka

Forskargruppen vid SLU har tidigare bland annat visat att träd avger ultraljud när de lider av torka. Det innebär att man skulle kunna övervaka skog i områden som är särskilt utsatta genom att lyssna på träden, och upptäcka problem i tid.

– Träd som inte mår bra angrips i högre utsträckning av skadedjur, som granbarkborre. Om skogsägare får veta att deras träd är stressade kan de agera tidigt, till exempel genom att avverka tidigare, säger Jonatan Klaminder.

Han tror att ljudanalyser kan få stor betydelse framöver inom forskning, skogsbruk och naturvård. Metoden är både kostnadseffektiv och skonsam mot miljön.

– Ett problem för oss markforskare är att det är svårt att studera biologiska processer i marken utan att förstöra det vi undersöker. I princip varje gång vi ska studera något måste vi gräva sönder det.

Ljudet av en frisk jord

Parallellt med studien av myrstackar pågår även forskning vid SLU om ljud från maskar. I en ännu opublicerad studie har forskarna lyckats fånga upp ljudet av maskar som rör sig i sina gångar – och detta intresserar även forskare vid IVL Svenska miljöinstitutet.

Där har man nu startat ett nytt forskningsprojekt som undersöker om ljudupptagningar av maskar i åkermark kan användas för att bedöma jordhälsan.

– Mycket mask är en tydlig indikation på att marken mår bra, säger Dag Glebe, projektledare och forskare i akustik vid institutet.

Den nya studien genomförs i liten skala under våren och sommaren. Mätningar ska göras på sex gårdar, där hälften bedriver regenerativt jordbruk – en metod där lantbrukaren arbetar aktivt för att förbättra jordhälsan. Hypotesen är att dessa jordar har högre bördighet, vilket förväntas märkas i ljudbilden genom att fler maskar hörs.

– Det här blir första gången vi sätter ner mikrofoner i vanlig svensk åkermark och lyssnar på hur det låter, säger Dag Glebe.

Om metoden fungerar kan den öppna för nya arbetssätt inom lantbruket.

– I framtiden skulle lantbrukare kunna ta egna ljudupptagningar och få viktig information om sin mark och hur den kan förbättras.  

Ett okänt språk?

Studien av de röda stackmyrorna har genomförts av Louise Vang Sørensen, som disputerar vid Umeå universitet i höst. På sikt tror Jonatan Klaminder att ljud från myrstackar kan användas för att övervaka hur bekämpningsmedel sprider sig i miljön, och upptäcka förorenade områden.

Med mer kunskap om hur myror reagerar på olika ämnen och faktorer i miljön kan ljudupptagning från myrstackar kanske också bli ett verktyg för att förstå hur naturen mår ur andra aspekter.

Men vad var det då egentligen för ljud i myrstackarna som överraskade forskarna? Jo, en oväntad upptäckt är att myrorna gör ett ljud som forskarna tror är en form av kommunikation myror emellan. Jonatan Klaminder beskriver det som ett skallerormsliknande ljud.

Teorin är att myrorna stridulerar, alltså att de gör ljudet genom att gnida kroppsdelar emot varandra, så som till exempel syrsor gör. Detta kommer man nu att undersöka närmre i ett nytt forskningsprojekt.

Tidigare har man trott att den röda skogsmyran inte kan stridulera.

– Men nu verkar det som att de faktiskt kan det.