Klimatförändringar sätter press på svenska broar

Sveriges drygt 22 000 broar utsätts för ökande påfrestningar när klimatet förändras. Nu undersöker forskare hur framtidens broar bör byggas och underhållas – innan skador leder till allvarliga olyckor.

Broar kan påverkas av klimatförändringar på olika sätt beroende på exempelvis läge och konstruktion. Vintrar där kylan inte riktigt griper tag, utan där temperaturen pendlar kring nollan kan till exempel sätta press på broar byggda av betong.

Betong är ett poröst material som tar upp vatten, och när vattnet fryser och tinar om vartannat kan det bildas sprickor i betongen eftersom vatten expanderar när det fryser.

– Sprickbildning i sig är inte ovanlig, men den kan på sikt leda till korrosion av armeringen, vilket i sin tur – om det inte upptäcks och åtgärdas – kan orsaka allvarliga skador på konstruktionen och i värsta fall brokollaps. Vi har sett exempel på detta, som när Morandibron i Genua rasade 2018, och mer nyligen Carolabron i Dresden, som kollapsade i september 2024, säger Gabriel Sas, professor i byggkonstruktion vid Luleå tekniska universitet.

Han nämner även de stigande sommartemperaturerna som ett hot, i synnerhet för stålbroar, eftersom värmen kan få materialet att svälla. Som exempel nämner han incidenten med Third Avenue Bridge, i New York, sommaren 2024. Bron går över Harlem River och kan öppnas för att släppa förbi båtar, men på grund av en värmebölja fastnade bron plötsligt i öppet läge och gick inte att stänga.

– När vi bygger broar designas de utifrån det vi vet om de rådande och de framtida förutsättningarna. Problemet nu är att klimatförändringarna kan innebära att vi ställs inför andra scenarier än vad vi planerat för, säger Amir Garmabaki, forskare inom drift och underhållsteknik, vid Luleå tekniska universitet.

Många gamla broar

Förutom klimatförändringarna ser Gabriel Sas att många svenska broar redan är under press eftersom de börjar bli gamla.

– De börjar nå gränsen för sin planerade livslängd, eller har redan passerat den. Många svenska broar byggdes strax efter andra världskriget och förutsättningarna var helt andra jämfört med i dag. Till exempel var trafiken mycket mindre. Belastningen har alltså ökat. Det vet vi. Samtidigt har vi utmaningar som kommer med klimatförändringarna, och där har vi ännu inte riktigt klart för oss vilka riskerna är. 

I den nya studien ska forskarna utveckla metoder som kan användas för att göra beräkningar och svara på frågor om hur olika material och konstruktioner påverkas i de framtidsscenarier som beskrivs av FN:s klimatpanel IPCC. Med beräkningarna som utgångspunkt hoppas de kunna peka på vilka förändringar som kan behövas i rutinerna för brobyggande och vid inspektionerna av broarna.

– Det kan till exempel vara så att det behövs fler kontroller, eller att man behöver följa upp och underhålla andra saker än i dag, förklarar Amir Garmabaki.

En av de mest uppenbara utmaningarna som han ser när det gäller brosäkerhet kopplat till klimatförändringar är den ökade risken för översvämningar, något som kan få katastrofala konsekvenser vid broar som löper över vattendrag.

– I värsta fall kan en översvämning leda till att bron kollapsar. Den ökade översvämningsrisken kan ställa nya krav på broarna, åtminstone på vissa platser.

Norsk järnvägsbro rasade

I Norge har ett antal broar rasat bort de senaste åren i samband med att älvar har svämmats över. Mest dramatiskt var det kanske 2023, under stormen Hans. Då kollapsade en järnvägsbro, Randklevbron, efter att en pelare hade spolats bort.

Gabriel Sas konstaterar att klimatförändringarna inte bara påverkar broar utan all infrastruktur, men konsekvenserna ur ett samhällsperspektiv blir extra stora just när det är broar som förstörs.

– Normalt passerar de ett hinder, som en flod eller en dal, och bron kan vara den enda vägen till en viss plats. Om den plötsligt inte fungerar kan det därför uppstå stora logistiska problem.

Samtidigt som forskarna vill bidra till kunskap och diskussion om hur broarnas säkerhet påverkas av klimatförändringarna vill de inte sprida onödig rädsla och oro. Som trafikant tycker de inte att man ska vara oroliga för de svenska broarnas tillförlitlighet.

– Vi vill inte vara alarmistiska. Det finns ett bra system för kontroll och underhåll av broar i Sverige, men vi ser att det kan behövas nya lösningar och ännu noggrannare uppföljningar i framtiden, säger Gabriel Sas.