Kärnkraftverken en av många oroskällor

Kärnkraftverket i Tjernobyl är en av många oroskällor under det pågående kriget, men hur stor risk utgör det och Ukrainas övriga kärnkraftverk? Extrakt har pratat med Christian Bernhardsson, universitetslektor i medicinsk strålningsfysik vid Lunds universitet, som tycker att nyhetsrapporteringen i ämnet lämnar en hel del att önska.

I slutet av februari kom rapporter om att ryska trupper hade intagit det stängda kärnkraftverket i Ukraina och i förra veckan rapporterade en rad olika nyhetskällor att rysk militär lämnat Tjernobyl med akut strålsjuka. Christian Bernhardsson ställer sig mycket skeptiskt till sanningshalten i dessa påståenden.

– Jag har varit där mycket själv och det finns inga nivåer i naturen eller omgivning som kan ge sådana akuta effekter, säger han.

I Tjernobyl finns utöver den olycksdrabbade reaktor fyra, nu övertäckt i en skyddande sarkofag, tre andra reaktorer som var aktiva till 2000.

– Om soldaterna hade tagit sig in i sarkofagen eller kommit i kontakt med bränsle från de andra reaktorerna så kan det ge höga stråldoser, men det tror jag inte att de har gjort.

Ökar risken för cancer

Däremot betonar han att symptomen på akut strålsjuka lätt kan misstas för stressymptom.

– De blir ju säkert oroliga av att vistas i området länge och dessutom av att vara i krig, och symptomen på stress är väldigt lika symptomen för initial strålsjuka; illamående och en stark känsla av obehag.

Hur påverkar då radioaktivitet och strålning människa, djur och natur?

– Det ökar risken att drabbas av cancer senare i livet, så man ska undvika strålning så långt det är möjligt. Det är därför inga personer får vistas inom 30-kilometers radie från reaktorn i Tjernobyl, säger Christian Bernhardsson, som berättar att han som forskare dock får tillträda delar av området utan skyddskläder, eftersom risken anses vara så liten i dag.

Fyra olika kategorier

Kärnkraftsolyckor kan delas in i fyra olika kategorier. Den minst farliga formen inträffade vid Three Mile Island i USA 1979.

– Då släpptes radioaktiva ädelgaser ut, men konsekvensen begränsas och är relativt lätt att ta hand om, till exempel genom att införa restriktioner för betande djur.

Snäppet värre var Windscaleolyckan i Sellafield 1957 och en trea på skalan är olyckan i japanska Fukushima 2011. Den mest allvarliga graden har bara inträffat en gång; i Tjernobyl 1986.

– Det orsakade en härdsmälta så att de skyddande barriärerna skadades och en rad ämnen släpptes ut; radioaktiva ädelgaser, jod, cesium, säger Christian Bernhardsson.

Byggda för fredstid

I dagsläget är Ukrainas fyra befintliga kärnkraftsanläggningarna fortfarande i drift, kriget till trots. Vad skulle då kunna hända i ett värsta scenario, en massiv attack mot någon av dessa?

­– Det beror på, de är byggda för att drivas i fredstid men i krigstid är det helt annorlunda.

Det viktigaste är att kylningen upprätthålls, både för det bränsle som är i drift och det som har använts tidigare. I normalläget kyls bränslet med stöd av el, men om elförsörjningen bryts så finns backupsystem med dieselaggregat.

– Men det blir problematiskt om dieseln inte räcker till. Och är de ryska styrkorna riktigt illasinnade och eldar upp elkablarna så blir det riktigt svårt, säger Christian Bernhardsson, som betonar att en sådan situation kan ge upphov till en allvarlig olycka med spridningseffekter som liknar Tjernobylolyckan.

Andra anläggningar med radioaktiva ämnen

Under krigets första veckorna var det rusningen efter jodtabletter i Sverige, liksom i många andra länder. Men dessa behövs inte här, säger Christian Bernhardsson.

– Vi påverkas inte av att andas in det, utan risken finns i det vi äter. I värsta fall kan det drabba oss genom våra betesdjur, insjöfisk, svampar och bär med mera. Det skedde 1986 då vind och nederbörd förde hit radioaktiva ämnen. Det är däremot en större risk att det hamnar över Ryssland och Belarus, som har störst angränsande landyta.

En aspekt som saknas helt i nyhetsrapporteringen enligt Christian Bernhardsson är de cirka 7000 industriella anläggningar och forskningsanläggningar som hanterar radioaktiva ämnen.

– De är skyddade, men om man skjuter militärt så kan höljet av bly smältas och radioaktiva ämnen frigöras, kan vara nog så stark för de som vistas där vid släckning. Jag har sett att de har beskjutit sådana verksamheter. Det är till exempel räddningsarbetare och andra som kommer nära som då kan utsättas för höga stråldoser. Det går inte göra så mycket för att skydda något i ryssarnas framfart. I värsta fall kan dessa strålkällor hamna på villovägar när man röjer området och hamna bland annat skrot som sedan smälts, om de glöms bort i samband med det.