I Jönköping är blått det nya gröna

Allt fler kommuner ger ut gröna obligationer för att finansiera olika hållbarhetsprojekt. Nu går Jönköping ett steg längre. Som första kommun ger man ut blå obligationer – öronmärkta för investeringar i vatten och avlopp.

Gröna obligationer är en form av lån där pengarna möjliggör projekt med hållbarhet i fokus. De som investerar gynnas genom att de får intäkter via räntan – och de kan dessutom skriva i årsredovisningen att de utlånade tillgångarna gör nytta.

Modellen med gröna obligationer används av flera kommuner och i Jönköping har man nu även infört blå.

– Det finns ett stort engagemang för VA-satsningar, till exempel för initiativ som minskar risken för översvämningar. Det är en angelägen fråga inte minst för försäkringsbolagen, och de är viktiga investerare jämte till exempel pensionsbolag och banker, säger Eva Nilenfjord, finanschef på Jönköpings kommun.

Vad vinner kommunen på att ge ut gröna och blå obligationer i stället för att bara ta ett vanligt lån?

– Många investerare har satt upp miljömål, och genom obligationerna hjälper vi dem att nå sina mål. Eftersom vi erbjuder något som är attraktivt för dem hoppas vi kunna få en lite lägre ränta.

Vilka miljölöften ger ni från kommunen, och hur ser ni till att de hålls?

– Vi har ett ramverk som reglerar hur pengarna ska användas. För de gröna obligationerna har vi till exempel byggt en miljöklassad skola och vi har gjort satsningar på fjärrvärme. De blå obligationerna kommer användas till att byta ut VA-ledningar och förbättra hanteringen av dagvatten. Precis som många andra kommuner har vi gamla VA-system i Jönköping så att byta dem kommer kräva stora investeringar.

Finns det risker med att finansiera gröna och blå satsningar med obligationer?

 – Kommunens investeringar måste alltid vara ekonomiskt försvarbara. Det gäller även miljöarbetet. Vi måste klara att betala tillbaka pengarna vi lånar. Det är också viktigt att det inte kan uppstå tvivel kring om pengarna används på rätt sätt. Det måste finnas en transparens, så att man kan se att investeringarna verkligen har haft effekt ur ett hållbarhetsperspektiv.

Kommer ni ta fram andra typer av obligationer?

– Vi tittade på möjligheten att utöver de gröna och blå obligationerna även ha obligationer med fokus på social hållbarhet. Då kan pengarna till exempel användas till att bygga fritidsanläggningar i bostadsområden som är klassade som särskilt utsatta. Vi valde dock att inte gå vidare med det nu, just för att det är svårt att mäta effekten av sådana projekt.

Har du något tips till andra kommuner som överväger att ge ut blå obligationer?

– Man behöver ha en tydlig plan för hur man tänker använda pengarna. Vi har gjort en femårsplan, och listat projekt som vi vill göra. Man måste också vara beredd på att marknadsföra kommunen gentemot investerarna. Ju större intresset är för obligationerna, desto bättre villkor kan man få från kommunens sida.