Hur påverkas hälsan i en stad som aldrig sover?

Det artificiella ljuset i våra städer kan påverkar vilda djur negativt, till exempel genom att störa deras vila eller jakt på föda. Men vilka är effekterna för oss människor? Det undersöks nu i ett projekt där 300 personer ska förses med ljusmätare.

Gatubelysning, billampor och reklamskyltar lyser upp städerna långt efter att solen har gått ner – och ljuset letar sig genom fönstren, in till våra hem. I ett nytt forskningsprojekt undersöks hur mycket artificiellt ljus vi egentligen exponeras för, och vilka effekter det får för vår dygnsrytm och våra kroppar.

– Vi vet väldigt lite om hur ljus på natten påverkar vår hälsa, särskilt i en svensk kontext, säger Jesse Thacher, forskare i miljömedicin vid Lunds universitet.

Han leder den nya studien, där forskarna bland annat utgår från satellitdata som visar förekomsten av artificiellt ljus nattetid. De kommer också att göra en fältstudie där de ska mäta den faktiska utsattheten på individnivå. 300 personer ska förses med ljusmätare som de har med sig överallt under en veckas tid.

– De mätningarna är viktiga i och med att satellitdatan bara fångar utomhusljuset, och människor spenderar i genomsnitt 90 procent av tiden inomhus, säger Jesse Thacher.

Deltagarna i ljusmätningen kommer också att lämna blodprover, som ska ge information om biomarkörer för kardiometabol hälsa, alltså mätbara tecken på hur hjärta, blodkärl och ämnesomsättning fungerar.

Första svenska studien

Det finns djurstudier som visar att artificiellt ljus stör dygnsrytmen, vilket är förknippat med hälsorisker som hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes. Det har också gjorts studier av hur människor påverkas av gatubelysning, men aldrig tidigare i Sverige. Lite märkligt, tycker Jesse Thacher med tanke på att vi här i Norden utsätts för mycket artificiellt ljus, särskilt under våra mörka vintrar.

Han berättar att de internationella studierna som gjorts ofta har metodologiska problem.

– Det kan vara svårt att veta om hälsoeffekterna verkligen beror på just ljusföroreningarna eller på andra faktorer i stadsmiljön, som luftföroreningar eller buller.

Detta hoppas han komma runt genom att kombinera satellitdata över ljusföroreningar med data från Malmö Diet- och Cancerkohorten, en långvarig forskningsstudie som följer många personer och deras hälsa. Studien samlar in uppgifter om allt från närhet till grönområden till utsatthet för luftföroreningar och buller, vilket gör det möjligt att koppla dessa faktorer till sjukdomar som cancer, hjärt-kärlsjukdomar och typ 2-diabetes.

– Det innebär att om vi upptäcker ett samband mellan utsatthet för artificiellt ljus och till exempel typ 2-diabetes kommer vi kunna se om det verkligen är ljuset som är orsaken och inte någon av de andra faktorerna.

Ljusare i utsatta områden?

Utifrån satellitdatan kommer forskarna också ta reda på om det finns särskilda grupper som är extra utsatta för artificiellt ljus. Det finns till exempel skäl att misstänka att låginkomsttagare kan vara särskilt drabbade. 

– Många bostadsområden som klassas som utsatta är starkt upplysta med argumentet att det behövs för att motverka kriminalitet, säger Jesse Thacher.

Han ser att det skulle kunna uppstå intressekonflikter om det visar sig att artificiellt ljus verkligen har negativa hälsoeffekter.

– Viss belysning är viktigt för säkerheten i våra städer, inte minst kopplat till trafiken. Gatubelysningen är också viktig för den upplevda säkerheten, men jag tror ändå att det finns väldigt mycket som vi kan göra för att minska ljusstörningar.

Han hänvisar till studier som visar att det framför allt är det blå ljuset, från till exempel skärmar och många LED-lampor, som skapar problem.

Genom att anpassa belysningen i städer, till exempel genom att välja rätt typ av lampor, skulle hälsoeffekterna kunna minskas, tror Jesse Thacher. Ett annat sätt är lampor som styrs av rörelsedetektorer och alltså bara tänds när ljuset verkligen behövs.

–  Ljus kan trots allt kan kontrolleras ganska enkelt, till skillnad från till exempel luftföroreningar. Ljuset går att släcka och då försvinner det. Det ligger inte kvar i miljön.

Han tillägger att man, med mer kunskap om ljusets effekter, också skulle kunna motverka negativ påverkan på hälsan genom rekommendationer till allmänheten.

– Det skulle till exempel kunna handla om att man bör ha rullgardin i sovrummet och undvika att sova med tv:n på, men som det är nu vet vi helt enkelt inte tillräckligt mycket.