Hur hållbara är alternativa boendeformer?

Personer som lever i kollektivboenden eller andra alternativa boendeformer lever ofta mer miljövänligt än genomsnittet. Men är boendeformerna hållbara ur fler perspektiv? Forskning visar att det inte är så enkelt, men inspiration går att hämta från historien och från ett av våra grannländer.

– Det finns många olika tankar om hur alternativa boendeformer bidrar till hållbarhet. Vi menar att denna boendeform gör mycket gott, men vi ser också hur det kan göras annorlunda, säger Henrik Gutzon Larsen, universitetslektor vid Lunds universitet.

Han är en av forskarna i projektet Möjligheter och hinder för hållbarhet i alternativt boende. I projektet har forskare undersökt alternativa boendeformer i Sverige och Danmark utifrån tre dimensioner av hållbarhet – ekologisk, social och ekonomisk. Kollektivboenden och gemenskapsboenden är några av de boendeformer som studerats.

Forskarna ville ta reda på hur de olika boendeformerna kan bidra till hållbarhet i praktiken. De kom fram till att mycket beror på perspektivet. Till exempel kunde de se att de som bor i alternativa boendeformer ofta har goda relationer internt. Däremot är det inte säkert att bostäderna bidrar till social hållbarhet brett i samhället.

– I värsta fall, om boenden ligger som öar för sig själva till exempel, kan de bidra till gentrifiering. Om vi som samhälle ska understödja dessa boendeformer är det viktigt att de bidrar till hållbarhet i ett större perspektiv, säger Henrik Gutzon Larsen.

Platsen är viktig

Forskarna kunde se att personer i alternativa boendeformer ofta lever mer miljövänligt än genomsnittet, vilket inte förvånade dem. Däremot är de inte helt säkra på om det beror på att de boende bor i alternativa boendeformer, eller om det handlar om att hållbarhetsintresserade personer dras till sådana bostäder.

– Resultaten tyder på att alternativa boendeformer ofta är mer ekologiskt hållbara än andra bostadsformer, men att de ofta lockar människor som skulle ha ett hållbart beteende ändå.

Den ekologiska hållbarheten beror också på var bostäderna ligger. Transporter blir lätt ett problem för boenden långt utanför städerna. Ändå blev Henrik Gutzon Larsen positivt överraskad.

– Jag har vetat att boendeformerna är bra för social hållbarhet, men var lite skeptisk till vad de innebär miljömässigt. Det gäller inte genomgående, men de goda exemplen var fler än jag trodde.

Nutidens norm dåtidens alternativ

En annan del av projektet gick ut på att undersöka vilka förändringar som skett under de senaste 150 åren för olika typer av boenden. Det visade sig att mycket har ändrats.

– När vi snackar om bostäder tänker vi att strukturen är fast och att det är svårt att göra förändringar. Men historiskt har det skett stora förändringar. De är möjliga.

Det som i dag kan ses som norm, var till exempel förr ett alternativ. I Sverige handlar det bland annat om allmännyttan och bostadsrätter. Här finns en tydlig skillnad mot Danmark som har bostadskooperativ som liknar bostadsrätter, men som kostar mindre. Skälet beror enligt Henrik Gutzon Larsen bland annat på beslut som fattades i Sverige runt 1970-talet, som innebar att bostadsrätter fick säljas till marknadspris, och som sedan lett till stora prisökningar över tid.

– Beslutet verkade litet och obetydligt men över ett antal år ändrades boendeformen radikalt, så att den inte var överkomlig längre.

Historien visar också att mycket som beskrivs som ”nytt” i själva verket har provats tidigare i någon form. Därmed går det att dra lärdomar av tidigare erfarenheter. Ett par svenska exempel är kooperativa hyresrätter och byggemenskaper.

Det är också värdefullt att lära av andra platser, menar Henrik Gutzon Larsen. I Sverige ser många Danmark som en förebild som har kommit längre med alternativa boendeformer.

– Det är delvis riktigt, för det finns mer av den här typen av boende i Danmark.

Lära av varandra

Men det finns också sådant som Danmark kan lära av Sverige. De som bor i alternativa boendeformer i respektive land är ofta välutbildade etniska danskar och svenskar med en relativt hög inkomst. Forskarna har dock sett svaga tecken på att den sociala segregationen är lägre i alternativa boendeformer i Sverige än i Danmark. Det kan inte minst bero på att sådana bostäder är billigare i Sverige på grund av allmännyttans roll.

– Det är viktigt att hålla fast vid de goda elementen i Sverige och bygga vidare på dem för att undvika det som är svårt i Danmark.

I juni publiceras projektets resultat i en populärvetenskaplig bok med titeln Alternativt boende. Historik. Praktik. Hållbarhet. Tanken är att den ska fungera som ett underlag för diskussion om vad alternativa boendeformer kan uppnå och vilka frågor som är bra att ställa. Henrik Gutzon Larsen menar att debatten idag kan hamna i ytterligheter som att ”alternativa boendeformer är fantastiska, vi ska bara ha mer” eller att de ses som ”vänsterflum”.

– Alternativa boendeformer har stor potential för hållbarhet, men vi hoppas att man jobbar vidare på ett mer konstruktivt kritiskt sätt. Man kan bygga väldigt socialt hållbara bostäder internt, men hur bidrar det till området och samhället? Vi hoppas att människor blir mer uppmärksamma på det, säger han.