Mat & jordbruk
”Hata inte maskrosen”

Maskrosor är för många ett ogräs, men kanske är det dags att höja blommans status? Enligt växtbiologen Yannick Woudstra är arten helt central för den biologiska mångfalden i våra städer.
Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev!
Läs mer
Håll dig uppdaterad! Få kunskapen, idéerna och de nya lösningarna för ett hållbart samhälle.
Personuppgifter lagras endast för utskick av Extrakts nyhetsbrev och information kopplat till Extrakts verksamhet. Du kan när som helst säga upp nyhetsbrevet, vilket innebär att du inte längre kommer att få några utskick från oss
Maskrosor är viktiga och mångsidiga växter, enligt Yannick Woudstra i en artikel i The Conversational. Han är postdoktor med fokus på maskrosors evolution vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik vid Stockholms universitet.
Han beskriver en utveckling där maskrosorna har blivit färre på landsbygden på grund av intensivt jordbruk och ogräsbekämpning. I städerna fortsätter arten däremot att frodas. Tack vare de långa rötterna, som når ner till vatten och näring under markytan, kan maskrosor växa i små sprickor i asfalt. Växten klarar vägsalt och föroreningar, och eftersom de växer nära marken skadas de inte av att bli överkörda med gräsklippare eller trampade på av människor.
Enligt Yannick Woudstra är maskrosen inte bara en överlevare, utan en viktig växt för bevarandet av biologisk mångfald i stadsmiljö. Eftersom den blommar tidigt hjälper den insekterna att överleva i början av säsongen, innan andra växter kommer igång.
– Maskrosor är pionjärer i stadsmiljöer och förbereder för andra arter genom att ge tidig näring till pollinerande insekter. De stöder över 200 insektsarter, och bidrar på så sätt till hela stadens växtliv, säger han i ett pressmeddelande från Stockholms universitet.
– Hata inte maskrosen. Nästa gång du ser en i din trädgård – tänk på dess betydelse för pollinerande insekter. Utan maskrosor skulle dina trädgårdsväxter få svårt att föröka sig.