Varför gör varken ledare eller medborgare tillräckligt för att möta klimatkrisen? Ett svar är att en yttre omställning av politik, teknik och beteenden inte räcker. Enligt forskare behöver vi också uppmärksamma krisens inre orsaker.

– Klimatförändringarna beror på en kris i våra relationer till oss själva, varandra och naturen, säger professor Christine Wamsler vid Lunds universitet.

Intresset för inre omställning växer. I år har såväl FN:s klimatpanel IPCC och FN:s utvecklingsprogram som EU-parlamentet betonat att inre omställning måste kopplas till den yttre.

– Dagens sätt att tänka och agera kring hållbarhet har nått vägs ände. Ett viktigt skäl är att en överväldigande majoritet av forskning, utbildning och praktik inom hållbarhet hittills bara har fokuserat på yttre faktorer som ekosystem, socioekonomiska strukturer och teknik. Men i själva verket är det våra sätt att tänka och vara som individer och kollektiv som utgör kärnan i de katastrofala förändringar vi ser i dag, säger Christine Wamsler.

I nyligen publicerade studier beskriver Christine Wamsler, tillsammans med Jamie Bristow från Mindfulness Initiative, hur människors inre liv hör ihop med ekologisk och social hållbarhet på fyra olika sätt.

Politiskt handlingsutrymme minskar

För det första gör hållbarhetskriser enligt forskarna att vi mår dåligt, klimatångest, oro, maktlöshet, skuld, utbrändhet och andra former av psykisk ohälsa ökar i klimatkrisens spår.

För det andra finns det flera tankemönster som hindrar oss från att agera mot klimatförändringarna. Kognitiv bias, vår hjärnas försök att förenkla informationsbearbetningen, kan till exempel leda till att vårt tänkande blir polariserat eller kortsiktigt. För att undvika oro skyller vi kanske på andra eller förnekar klimatkrisen. Och när vår instinktiva flykt- och kamprespons triggas blir vi mindre empatiska, mer extremistiska och mer benägna att tänka i vi-och-dem-termer.

– Allt detta leder till att det politiska handlingsutrymmet minskar för att agera tillsammans mot klimatförändringarna, säger Christine Wamsler.

Christine Wamsler är professor i hållbarhetsvetenskap vid Lunds universitets centrum för studier av uthållig samhällsutveckling, LUCSUS.

En negativ spiral

Det tredje sättet, hur vi tänker som individer och kollektiv, är också en viktig orsak till klimatkrisen. Enligt Christine Wamsler finns i länder som Sverige en bild av att individualism och självständighet är viktigare än något annat, där naturen ses som ett objekt och en resurs för människor att utnyttja. Som exempel pekar hon på att vår teknikanvändning styrs av BNP, inte av värderingar och förmågor som vänlighet och medkänsla, och att det kan leda till miljöförstöring och exploatering.

– I stället behöver vi känna att vi på djupet hör ihop med och är beroende av allt levande på jorden. Det skulle minska exploateringen som ligger bakom både sociala orättvisor och miljöproblem, och öka omsorgen om människor och natur, säger Christine Wamsler.

Den fjärde aspekten är att dessa tre sätt riskerar att leda till en negativ spiral. Ju sämre vi mår, desto mindre orkar vi engagera oss i att förändra. I värsta fall blir konsekvenserna direkt negativa för planeten.

– Om vi till exempel försöker att döva vår klimatångest med en shoppingrunda, inte helt ovanligt i dagens Sverige, driver det på ohållbar konsumtion och resursanvändning, säger Christine Wamsler.

Möjlighet till holistiskt lärande

I en artikel och en rapport ger forskarna också en rad konkreta förslag på hur vi kan gå från en negativ till en positiv spiral. På individuell och kollektiv nivå föreslår de platser, lärmiljöer och praktiker som kan stödja människors inre förmågor att knyta an till sig själva, andra och naturen.

Exempelvis skulle både skola och vård kunna ge människor möjlighet att ägna sig mer åt holistiskt lärande med hjälp av konstnärliga och kontemplativa praktiker, som träning i mindfulness och medkänsla.

– Dels hjälper dessa förmågor oss att självreflektera och hantera oro och sorg, dels främjar de positiva känslor och förmågor som gemenskap, omsorg, hopp och mod som krävs för att tillsammans möta klimatkrisen.

Sambandet mellan inre omställning och hållbarhet behöver också enligt Christine Wamsler hanteras mer systematiskt på politisk och institutionell nivå, som att exempelvis koppla ihop hållbarhetsarbete och inre omställning i myndigheters mål, budgetar och arbetssätt.

Skaka om rådande system

Christine Wamsler betonar att hennes och medförfattarnas arbete handlar om att integrera både inre och yttre förändringar på individuell, kollektiv och systemnivå. Inre omställning är inte navelskådande, utan en nödvändig del av att forma mer hållbara kulturer och system.

– Det visar att individuell, kollektiv och planetär hälsa och välmående är djupt sammankopplade.

Författarna hoppas att deras forskning ska ”skaka om rådande system” och därmed bidra till mer effektfulla sätt att möta klimatkrisen.

– När vi förstår skärningspunkten mellan våra inre liv och klimatförändringarna ser vi att hållbarhetskriserna i grunden handlar om våra relationer till oss själva, varandra och miljön. Att förändra dessa relationer med hjälp av insatser och åtgärder på ett individuellt och kollektivt plan, samt på systemnivå kan hjälpa oss in på en mer hållbar väg.

The Mindfulness Initiative

The Mindfulness Initiative grundades 2013 för att stödja brittiska politiker som ville införa mindfulness i politiken. Bland dess partners finns brittiska universitet och ideella föreningar som forskar, utbildar och arbetar kring mindfulness. Läs mer på .

Mindfulness eller medveten närvaro har varit en central praktik i många andliga och religiösa traditioner i tusentals år och har fått genomslag i det Globala Nord genom hälso- och sjukvården. Det är en inneboende mänsklig förmåga som hjälper oss att avsiktligt vara närvarande i nuet med en inställning som är öppen, nyfiken och omsorgsfull.

Källa: Christine Wamsler

Läs mer

Artikeln av Christine Wamsler och Jamie Bristow om varför inre transformation är viktig i relation till klimatkrisen: Wamsler, C., Bristow, J. (2022) At the intersection of mind and climate change: Integrating inner dimensions of climate change into policymaking and practice, Climatic Change, 173(7).

Rapporten om potentialen för mindfulness och medkänsla: Bristow, J., Bell, R., Wamsler, C. (2022) Reconnection – Meeting the climate crisis inside-out, policy report, The Mindfulness Initiative & LUCSUS

Mer om forskningsprojektet.

Mer om Christine Wamslers arbete.

En ny rapport för FN:s utvecklingsprogram: Wamsler C., Bristow J., Cooper K., Steidle G., Taggart S., Søvold L., Bockler J., Oliver T.H., Legrand T. (2022). Theoretical foundations report: Research and evidence for the potential of consciousness approaches and practices to unlock sustainability and systems transformation. Report of the UNDP Conscious Food Systems Alliance (CoFSA), United Nations Development Programme UNDP.


Abigail Sykes text

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.

  • Lars Taxén skriver:

    Mycket förtjänstfull och viktig artikel! Men jag saknar en utomordentligt viktig aspekt av omställningen – att förändra det ekonomiska systemet. Omställningen kan aldrig lyckas med kapitalismens grundprincip ”maximal profit” som bas. Vi måste hitta en annan grundprincip som behåller kapitalismens inre dynamik utan att vara vinstdriven. Artikeln skulle få en helt annan tyngd om ni också diskuterade denna elefant i rummet!

  • Stig Joel Johansson skriver:

    Alla levande organismer är underordnade naturlagarna. Storleken på en population är beroende av den omgivande miljöns bärkraft och av artens fortplantningsförmåga. Dessa lagar gäller populationer av alla levande organismer, även människa.

    Bärkraften för ett mänskligt samhälle kan delas in i tre områden, ekologi, ekonomi och sociala faktorer. Dom är sammanlänkade och kraftigt beroende av varandra.
    När den totala bärkraften blir negativ, spricker civilisationsbubblan som vi lever i. Då kommer samma naturlagar att gälla för människorna, som för alla andra levande organismer.
    Vi kan redan nu se samhällen, länder och landsdelar ute i världen, som inte längre fungerar. Civilisationsbubblan har spruckit, därför att bärförmågan har blivit negativ. Ukraina är det senaste exemplet. USA kan bli nästa bubbla som spricker, med ett inbördeskrig.
    Tyvärr saknas enhet för denna storheten bärkraft, så därför finns inget mätetal som kan redovisas. Det får bli uppskattningar som naturligtvis, hela tiden, kan ifrågasättas