Förenklade resonemang om nedskräpning i utsatta områden

Bostadsbolag i utsatta områden tar ofta upp nedskräpning i sina strategier. Ambitionen är att skapa tryggare miljöer, men förenklade resonemang kan vara problematiska, menar forskare i en ny studie.

– Det är lätt att säga att folk borde skärpa sig, men vi vet faktiskt inte om det skräpas ner mer i de här områdena än i andra. Det behövs mer jämförande forskning, säger Kim Roelofs, forskare vid Malmö universitet.

Hon har undersökt hur skräphantering används av bostadsbolag i exempelvis trygghetsstrategier för utsatta områden, i vissa fall som ett verktyg för att få bort ett område från polisens lista över utsatta områden. Nedskräpning ses som något som behöver åtgärdas för att området ska kännas tryggt. Några av åtgärderna är informationskampanjer, städdagar, övervakning av miljörum och straffavgifter för hyresgäster som skräpar ner.

– Det är förstås positivt att vilja ha rena och välskötta områden, men det blir problematiskt när man gör det till ett individansvar och kopplar det till trygghet – särskilt i utsatta områden, säger Kim Roelofs i ett pressmeddelande.

En risk, enligt henne, är att komplexa problem får förenklade lösningar. När ansvaret läggs på individen kan det ta fokus från strukturella problem, som kanske är den egentliga orsaken till att det skräpas ner. Trångboddhet, vanligt i många utsatta områden, är ett exempel. När många bor på en liten yta leder det till mer avfall per lägenhet, och belastningen på gemensamma miljörum ökar.