Biologisk mångfald
Barndomens trauma lade grunden till framgångsrik forskarbana
Monica Lind försökte länge förtränga sin uppväxt i en by som var svårt förorenad av miljögifter. När hon till slut vågade söka förklaringen till barndomens trauman lade hon grunden till en framgångsrik forskarbana inom miljötoxikologi.
Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev!
Läs mer
Håll dig uppdaterad! Få kunskapen, idéerna och de nya lösningarna för ett hållbart samhälle.
Personuppgifter lagras endast för utskick av Extrakts nyhetsbrev och information kopplat till Extrakts verksamhet. Du kan när som helst säga upp nyhetsbrevet, vilket innebär att du inte längre kommer att få några utskick från oss
Högt pris
Priset familjen fick betala för att bo i, vad som skulle visa sig vara en kraftigt förorenad och hälsofarlig miljö, påverkad av närliggande textilfabrik och pappersbruk, blev högt. – När mamma och pappa flyttade till byn för att jobba på Holma Helsinglands Linspinneri i början av 1950-talet var de friska och starka men när jag föddes några år senare var allt förändrat. Då var båda svårt sjuka. Pappa hade svår hosta, eksem över hela kroppen, och ständigt ont i magen. Även Monica drabbades. Flera gånger blev hon inlagd på sjukhus; äggvita i urinen var ett återkommande bekymmer. Näsblod, ont i magen och allmän klumpighet var andra. Men det var inget hon tänkte på då. Att vara sjuk var det normala. – Nu många år efteråt undrar jag ofta varför ingen såg att något måste vara fel om så många i en liten by är mer eller mindre sjuka. Och varför ingen försökte att ta reda på vad det berodde på.Kvicksilverförgiftning
Genombrott på Långsjön
Nu ville Monica ta reda på mer om vad som dolde sig i miljön i sin uppväxtby. Som examensarbete valde hon därför att undersöka vattnet och fiskarna i sjöarna i närheten av barndomshemmet. Med som fältassistent följde hennes man Lars, som vid tidpunkten forskade kring det metabola syndromet, ett samlingsbegrepp för sjukdomar som övervikt och diabetes. Under ett provfiske i Långsjön upptäckte han plötsligt något märkligt. Fiskarna som låg i båten uppvisade, förutom skador på hud och fenor, flera tecken som är typiska för de sjukdomar som hörde till hans forskningsområde. Framförallt reagerade han på fiskarnas bukfetma, något som är typiskt för metabola syndromet. Hur hade detta gått till? Kunde det vara så att miljögifterna de observerat i sjön gav upphov till sjukdomar inom det metabola området? – Plötsligt insåg vi att det kunde finnas ett samband mellan vissa miljögifter och det metabola syndromet. Sedan den dagen har vi diskuterat miljögifter och sjukdomar i stort sett varje dag, säger Monica Lind.Utnyttja egna erfarenheter
De insikter hon och hennes man fick under examensjobbet har senare kommit att påverka hela deras gemensamma forskargärning. Sedan ett antal år tillbaka är hon och maken Lars Lind, professor vid Institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet, fullt upptagna med att undersöka miljögifters betydelse för en rad folksjukdomar, till exempel om det finns ett samband mellan hormonstörande ämnen och fetma. – Med lite perspektiv tycker jag att fler forskare borde utnyttja de egna erfarenheterna när de ska hitta nya forskningsområden. Det gäller att man vågar öppna ögonen och se det man faktiskt ser. Gör man det kan man lättare hitta de verkligt viktiga forskningsfälten. Har man ingen relation till det man gör finns det en risk att man tittar för enögt på detaljer och missar sammanhangen.Monica Lind
Monica Lind är 55 år och disputerad miljötoxikolog och docent i miljömedicin. Hon är verksam vid Arbets- och miljömedicin vid Akademiska sjukhuset i Uppsala där hon studerar miljögifters betydelse för uppkomst av de stora folksjukdomarna; fetma, diabetes, hjärtkärlsjukdom och benskörhet. Familjen besår av maken Lars, professor vid Institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet, två vuxna barn och ett alldeles nytt litet barnbarn. Vid sidan om jobbet är trädgården, och främst rosor, hennes stora passion. Dessutom är hon en överdängare på att göra pölsa. Men gillar även att laga annan mat.