Ekonomiskt utsatta hushåll fast i dyra värmesystem

Under en kall vinter är elräkningarna kännbara för de flesta, men vissa grupper drabbas hårdare. Om vi inte tar energifattigdom på allvar riskerar redan utsatta grupper att halka efter i omställningen till ett hållbart samhälle, menar forskaren Jenny von Platten.

Ett ihållande högtryck, med vinterkyla i kombination med vindstilla väder, gör att elförbrukningen ökat både i Sverige och övriga Europa. Vindkraften går på lågvarv och nederbörden har varit ovanligt låg, något som driver upp elpriserna. Diskussioner om elstöd har tagit ny fart.

– När vi pratar om energipolitik tror jag att det är viktigt att titta på grundförutsättningarna för uppvärmningssystemen i våra småhus. Direktverkande el är fortfarande ganska vanligt och med de höga elpriserna vi ser nu så drabbas allt fler, säger Jenny von Platten, forskare vid Stockholm Environment Institute, SEI.

I sitt arbete tittar hon på hur människor som lever i energifattigdom upplever sin situation. Tidigare studier visar att det finns stor skam kopplat till att inte ha råd att hålla sin bostad tillräckligt varm. Det kan leda till social isolering och utanförskap och påverkar välmåendet på många sätt.

Närmar oss EU-nivåer

I Sverige är diskussionen om energifattigdom ett relativt nytt begrepp. Det är bara tre år sedan det togs med på nyordslistan efter de rekordhöga elpriserna 2022.

I andra europeiska länder har begreppet använts betydligt längre. Under just 2022 kunde över 41 miljoner européer inte hålla sina hem tillräckligt varma, enligt en EU-rapport från 2023. I Sverige har siffrorna för energifattigdom länge varit lägre än i många andra europeiska länder, men med stigande elpriser och social ojämlikhet har vi de senaste åren närmat oss EU-nivåer.

– Man har inte sett ett behov av att särskilja energifattigdom från annan fattigdom, det är något man har hanterat inom socialpolitiken. Men i och med omställningen till ett fossilfritt samhälle behöver vi lyfta in den här frågan i energipolitiken också, säger Jenny von Platten.

Hushåll med tillräckliga resurser kan tilläggsisolera och investera i mer effektiva värmelösningar, men hushåll med en kärv ekonomi är inte sällan kvar i ett – dyrt – värmesystem som direktverkande el.

Jenny von Platten kallar det för ett flexibilitetskapital som de med mer resurser förfogar över, en förmåga att ducka pristoppar även om det handlar om flera veckor. Det handlar dels om vilken teknik man har råd att investera i, dels om en flexibilitet och praktisk möjlighet att anpassa sin elanvändning. Ojämlikheten är stor, menar Jenny von Platten, och lyfter fram statliga stöd och styrmedel som ett viktigt verktyg.

Vi vet att det är dyrt att vara fattig, det är lättare att vara långsiktigt ekonomiskt om man har mer resurser.

– Vi vet att det är dyrt att vara fattig, det är lättare att vara långsiktigt ekonomiskt om man har mer resurser. Med riktat stöd till de här hushållen går det att göra en verklig skillnad. Risken är att den gröna omställningen annars leder till att ojämlikheterna ökar. De som har möjlighet blir allt smartare med sin energianvändning, samtidigt som vi har en grupp som hamnar efter om de inte får det stöd de behöver.

Vill se långsiktiga satsningar

Ett exempel på en kortsiktig punktinsats är elstödet som betalades ut 2022, och som nu kan bli verklighet igen. Det skulle kunna riktas mer effektivt för att nå de som drabbas allra hårdast, tror Jenny von Platten. Framför allt skulle hon vilja se mer långsiktiga satsningar, och tycker att det är synd att Sverige valde att satsa alla pengar från EU:s sociala klimatfond på elbilspremien, och inget på att uppdatera dyra uppvärmningssystem.

– Det finns en koppling mellan energifattigdom och en ineffektiv användning av energi. Så ur ett systemperspektiv vill vi också att de här hushållen ska komma bort från ineffektiva och dyra system.

En utmaning i arbetet med att klimatanpassa våra uppvärmningssystem är att det parallellt med energifattigdom också finns en tydlig överanvändning av energi. Många skulle till exempel kunna värma en mindre yta per person och det finns flera anledningar till att alltför billig energi inte är bra ur ett hållbarhetsperspektiv.

– Den balansgången är central och väldigt intressant. Politiskt är det inte populärt att prata om att begränsa energianvändningen. Min förhoppning med min forskning är att kunskap om energifattigdom också kan öppna upp för en diskussion om överkonsumtion av energi, vi skulle kunna hitta policyåtgärder som hanterar de här två frågorna hand i hand, det är i slutändan en fördelningsfråga.