Industri & Energi
Därför är gräsmarkerna viktiga
Att naturliga gräs- och betesmarker är viktiga för biologisk mångfald är välkänt, men de ger oss även mycket annat. Gräsmarker har betydelse för klimatet, jordbruket, vattnet i landskapet och inte minst för vår kultur.
Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev!
Läs mer
Håll dig uppdaterad! Få kunskapen, idéerna och de nya lösningarna för ett hållbart samhälle.
Personuppgifter lagras endast för utskick av Extrakts nyhetsbrev och information kopplat till Extrakts verksamhet. Du kan när som helst säga upp nyhetsbrevet, vilket innebär att du inte längre kommer att få några utskick från oss
Forskare på SLU, Stockholms universitet och Lunds universitet har tillsammans lett en internationell forskargrupp som kartlagt ekosystemtjänster från gräsmarker – i Nordeuropa och Sydafrika. Studien har nu publicerats i den vetenskapliga tidskriften Ecosphere.
– Vi tycker att gräsmarkerna borde få högre prioritet i planeringen av hur landskapet ska skötas i framtiden. De är en viktig del av jordbrukslandskapet som vi har nytta av på många sätt. De har till exempel betydelse för vattenhushållning, bete för djur, klimatet, biologisk mångfald och speglar även vår kulturhistoria, säger Janne Bengtsson, forskare vid SLU.
Gräsmarkerna i Nordeuropa och Sydafrika skiljer sig åt.
– I Sydafrika är de ett naturligt ekosystem medan våra svenska gräsmarker till stor del är en kulturell produkt som kräver bete, röjning eller andra insatser för att hållas öppna, säger Regina Lindborg, forskare vid Institutionen för naturgeografi vid Stockholms Universitet.
I Europa har gräsmarkerna minskat dramatiskt och det finns bara en bråkdel kvar om man jämför med hur landskapet såg ut för 100 år sedan. I Sydafrika finns fortfarande stora gräsmarksområden kvar även om de minskar när många av dem plöjs upp till åker.
– Vår kartläggning breddar bilden av vad gräsmarkerna gör för oss. Att de har betydelse för biologisk mångfald har uppmärksammats men inte lika många tänker på att de kan motverka klimatförändringar och att de kan bidra till matproduktion på marker som inte kan odlas upp. De behöver både bevaras och skötas så att de kan fortsätta bidra med många olika nyttor till samhället – de är viktiga för att skapa framtidens mångfunktionella jordbrukslandskap, säger Janne Bengtsson i ett pressmeddelande.
10 saker som gräsmarkerna bidrar med enligt forskarnas kartläggning:
- Vatten. Gräsmarker binder vatten och minskar risk för översvämning. De är också, särskilt i Sydafrika, viktiga för att människor ska ha tillgång till vatten under torra perioder.
- Erosionskontroll. Marker som är täckta av växtlighet året om (till skillnad från många åkrar) motverkar erosion, det vill säga att jorden försvinner. Gräsmarker som inte överbetas minskar vattenavrinningen från markytan och stabiliserar jorden.
- Klimat. Permanenta gräsmarker lagrar mycket kol i marken. Mycket mer än åkrar och ibland lika mycket som skogsmark.
- Foder. Både i Sydafrika och Nordeuropa spelar gräsmarkerna stor roll som betesmarker för djur. De kan ge oss kött och mjölk från marker som inte kan användas som åker.
- Pollinering. Pollinatörer som bin och humlor trivs i gräsmarker där det finns många olika slags blommor. Flera studier visar på bättre pollinering i närheten av gräsmark.
- Växtskydd. I gräsmarkerna lever nyckelpigor, jordlöpare och andra nyttiga insekter som äter skadeinsekter och därmed bidrar till biologisk bekämpning. Det finns forskning som visar att den biologiska bekämpningen fungerar bättre i landskap som innehåller gräsmarker.
- Medicin. I Sydafrika har medicinalväxter från gräsmarker betydelse. Mer än hälften av de traditionella medicinalväxter som finns i handeln kommer från gräsmarker.
- Turism, friluftsliv och jakt. Gräsmarker är uppskattade miljöer för vandring, fågelskådning och jakt.Gräsmarker är också ofta omtyckta utflyktsmål
- Kulturarv. Ofta finns historiska lämningar, såsom gravhögar, i gräsmarker som hållits öppna i tusentals år. Gräsmarkerna påminner också om vår kulturhistoria, där människor förr slog ängarna med lie för att kunna föda sina djur på vintern. Något som naturföreningar och byalag gör ännu i dag som kulturgärning.
- Biologisk mångfald. I gräsmarkerna trivs många insekter, växter och fåglar, det är livsmiljö för många hotade arter. Biologisk mångfald är en förutsättning för flera av de andra ekosystemtjänsterna.