Dags att börja dela med grannarna – igen

Kan du tänka dig att dela kontor och kök, eller kanske till och med toalett med grannarna? Genom att samsas om vissa delar av våra bostäder kan vi bo mindre och spara resurser. Men vad passar egentligen att ha ihop? Det undersöker forskare i ett nytt projekt.

I Sverige har vi i genomsnitt mer plats per person i våra hem än nästan någon annanstans i Europa.

– Det är många som bor ensamma. Samtidigt har vi en utveckling där det föds färre barn jämfört med tidigare, vilket innebär att vi blir färre i varje hushåll, säger Robert Boyer, forskningsledare vid Rise, Research Institutes of Sweden.

Han har ägnat de senaste tio åren åt forskning om hur vi kan sänka energiförbrukningen och utsläppen av växthusgaser från våra hem. Särskilt intresserad är han av hur vi kan spara resurser genom att ha fler gemensamma bostadsytor, och därmed använda hemmet mer effektivt.

Trenden i Sverige har under de senaste decennierna tvärtom gått mot att vi delar allt mindre. Färre lägenhetshus har gemensamma tvättstugor, övernattningslägenheter och takterrasser. Samtidigt har lobbyer och andra allmänna utrymmen blivit mindre. Robert Boyer tror att utvecklingen går att vända. I det nya forskningsprojektet ska han undersöka vilka gemensamma ytor som används mest, och på det sättet hjälpa bostadsbolag att erbjuda attraktiva lösningar i sina hus.

– I dagsläget är det svårt att tjäna pengar på de här utrymmena för vi vet inte vilka gemensamma funktioner folk faktiskt vill ha. Det hoppas jag att det här projektet ska visa, och att det ökar motivationen hos bostadsbolagen att erbjuda gemensamma lösningar, säger Robert Boyer.

Bostadsstudie med tusen svenskar

I ett första steg kommer forskarna att be tusen slumpmässigt utvalda svenskar att regelbundet, under ett års tid, berätta hur de använder de gemensamma ytorna i sitt bostadshus.

– Det kommer ge oss data över vilka utrymmen som används och när. Vissa utrymmen kanske till exempel bara används på morgonen, andra på kvällen, eller sommaren. Vi är väldigt intresserade av att se om det går att använda utrymmena mer effektivt, och kanske låta dem ha olika funktioner vid olika tider på dygnet eller året, säger Robert Boyer.

Utöver att ställa frågor till slumpmässigt utvalda personer kommer forskarna också att göra nedslag i ett antal hus som har många gemensamma ytor. Genom djupintervjuer med de boende i husen vill de ta reda på hur de använder utrymmena. Forskarna kommer också använda teknisk utrustning för att mäta antalet besök i gemensamma lokaler som tvättstugor, verkstäder, kök och så vidare.

Mot slutet av projektet ska de samarbeta med arkitekter och ta fram förslag på hur man kan skapa bättre gemensamma utrymmen, både i nya och befintliga hus. Forskarna ska också analysera vilka effekter som olika typer av gemensamma ytor kan ha: Hur mycket minskar utsläppen av växthusgaser? Hur påverkas interaktionen grannar emellan? Vilka är de ekonomiska kostnaderna eller vinsterna för bostadsbolagen?

Många vill dela kontor

I ett annat forskningsprojekt som Robert Boyer deltar i undersöker forskare från Sverige, Nederländerna och Slovenien viljan att betala för delade bostadsutrymmen. De preliminära resultaten visar att vissa grupper är mer öppna för att dela bostadsyta än andra.

– Vi ser till exempel tydligt att ju äldre du är, desto mindre öppen är du för att dela. Vi ser också att personer som har erfarenheter av att dela bostadsyta är mer positiva. Det vill vi undersöka vidare, för att se om man blir mer positiv bara av att exponeras för bilder av delade bostadsytor, eller om man måste ha egen direkt erfarenhet.

Utöver unga verkar också barnfamiljer särskilt positiva till att dela bostadsyta. I fokusgrupper lyfter deltagarna i studien särskilt kontor som något man gärna skulle ha gemensamt med andra.

– Vi ser att många familjer med äldre barn uttrycker att de behöver en plats där ungdomarna kan göra sina läxor. Sedan coronapandemin känner många också ett behov av att ha tillgång till en arbetsplats hemma, men kontoret behöver inte nödvändigtvis ligga i den egna lägenheten och alltid vara tillgänglig.

Vilka utrymmen hemma tror du vi kommer dela i framtiden?

– Det är egentligen bara fantasin som sätter gränser. Historiskt har vi delat på allt möjligt. Ända in på 1900-talet hade vi ju gemensamma toaletter, och telefon delade vi med hela kvarteret. Att vi började ha egna toaletter för varje hushåll hade med hygien att göra. Det var en viktig reform, men som vi har det nu kan jag tycka att det har gått lite till överdrift. Vi har helt andra förutsättningar nu att hantera eventuella hälsorisker kopplat till delade bostadsytor, och vi skulle verkligen kunna gå tillbaka till att dela mer igen för att spara resurser och minska vår klimatpåverkan.