Mat & jordbruk
Cirkulär ekonomi – ett modeord?
Cirkulär ekonomi framställs ofta som räddningen för både ekonomi och miljö. Men för att begreppet ska bli mer än ett modeord behövs enligt forskare mer offensiva åtgärder, och en gemensam definition på vad ordet faktiskt innebär.
Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev!
Läs mer
Håll dig uppdaterad! Få kunskapen, idéerna och de nya lösningarna för ett hållbart samhälle.
Personuppgifter lagras endast för utskick av Extrakts nyhetsbrev och information kopplat till Extrakts verksamhet. Du kan när som helst säga upp nyhetsbrevet, vilket innebär att du inte längre kommer att få några utskick från oss
Med cirkulär ekonomi är tanken att produkter redan från början ska designas för att återanvändas, i motsats till linjär ekonomi, där naturresurser används i snabbare takt än de hinner återbrukas.
De cirkulära affärsmodellerna kan exempelvis innebära att produkter återanvänds eller återtillverkas till nyskick, eller att tillverkande företag behåller ägandet och istället endast säljer funktionen av sina produkter.
Nya affärsmöjligheter
Intresset för dessa affärsmodeller har ökat de senaste åren. Stora klädkedjor samlar in kläder med ambitionen att skapa nya produkter av dem, det poppar upp nya möjligheter att hyra produkter istället för att köpa och det finns flera IT-företag som återanvänder och uppgraderar datorer eller mobiltelefoner som de sedan säljer med garanti.
Det pågår även en svensk statlig utredning om cirkulära affärsmodeller som beräknas vara klar i slutet av mars, och det har tillsatts forskningsprogram inom både Sverige och EU.
Saknas fortfarande återvinningsprocesser
Med all denna aktivitet är det lätt att få känslan av att vi redan är på väg mot den cirkulära ekonomin med full fart, men samtidigt saknas det fortfarande återvinningsprocesser för flera ämnen och material, ett exempel är metallen litium, som är en avgörande komponent i framtidens elbilar.
– De som har mycket återvunnet material i sina produkter kallar sig ofta cirkulära.
Och tittar man närmare på de större klädkedjornas insamlingar är det fortfarande en ganska liten del av det insamlade materialet som återuppstår i form av nya klädesplagg och de som gör det innehåller oftast inte mer än tjugo procents återvunnet material.
Cirkulär ekonomi ett modeord
Enligt forskare på forskningsinstitutet RISE Viktoria finns det en risk att cirkulär ekonomi har blivit ett modeord som en del företag använder i marknadsföringssyfte.
Det kan göra det svårt att få en bild av hur långt in i cirkulära modeller vi faktiskt har kommit.
– Det är besvärligt att säga om något är cirkulärt eller inte när det inte stöttar sig på någon gemensam definition eller ett mätetal, säger Mats Williander, forskningsledare på RISE Viktoria.
– De som har mycket återvunnet material i sina produkter kallar sig ofta cirkulära. Men de behöver också designa produkten så att materialet kan återgå till cykeln fler gånger och att värdet av varan och materialet bevaras. Finns det inget etablerat mätetal för detta så det är jättesvårt att veta att man gör rätt, säger han.
Krävs mer offensiva åtgärder
Ann-Marie Tillman, forskningsledare inom forskningsprogrammet
Mistra REES (Resource-Efficient and Effective Solutions), har också sett att begreppet cirkulär ekonomi används i ganska vid betydelse.
Som ett tydligt exempel nämner hon den handlingsplan som lagts fram av EU-kommissionen (EU action plan for a circular economy), där de mest skarpa förslagen enligt henne handlar om avfall och återvinning.
– Men cirkulär ekonomi behöver leda till att inflödet av resurser till samhället minskas och det kan bara åstadkommas med mer offensiva åtgärder. Bland mycket annat kommer det att krävas ett helt annat sätt att göra affärer, en hel affärslogik som behöver ställas om vilket såklart kommer ta tid, säger hon.
Ändra på invanda beteenden
Anne-Marie Tillman är i dagsläget osäker på om ett gemensamt mätetal, som forskarna på RISE Victoria föreslår, är rätt sätt för att hjälpa producenter och konsumenter in i den cirkulära ekonomin.
För att hitta fram till de cirkulära lösningarna tror hon istället att affärsmodeller, produktdesign och policyåtgärder måste samverka, samt att vissa hinder i lagstiftningen behöver undanröjas.
– Aktörer längs hela värdekedjor kan behöva agera på nya sätt, och det kan förstås vara svårt, både att ändra på invanda beteenden och att bedöma vilka risker som är förknippade med nya cirkulära lösningar. När så mycket behöver förändras krävs nytänkande säger hon.
Men trots att det fortfarande är en lång väg att gå finns det enligt Mats Williander ändå en stor vilja på flera håll inom näringslivet.
– I huvudsak uppfattar jag det som att flera företag är genuint intresserade av att leverera hållbara produkter och jag har stor respekt för de som försöker göra något. Det kanske inte alltid blir rätt men de borde uppmuntras och få guidning i sitt arbete, avslutar han.