Bullrigt för kräftor och musslor under ytan

Åtgärder för att minska undervattensbuller tar i dag inte hänsyn till ryggradslösa djur som räkor, kräftor och musslor. Ett nytt forskarinitiativ ska undersöka hur oljuden från fartyg och fritidsbåtar påverkar dessa arter, och när bullret blir skadligt.

Ljud färdas längre i vatten än i luft. Dånet från turistfärjor och containerfartyg kan därför höras tiotals mil bort från de stora farlederna. Även små fritidsbåtar som kryssar fram i skärgården kan störa livet under ytan.

– De rör sig ofta i grunda vatten och kommer nära djuren. Dessutom är fritidsbåtarna flest under somrarna, när djuren reproducerar sig och är som mest känsliga, säger Anna-Sara Krång, senior forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet.

Hon leder ett nytt forskningsprojekt som ska titta närmre på hur undervattensbuller påverkar ryggradslösa djur som kräftor, räkor, musslor och ostron.

Forskningen om undervattensbuller har till stor del fokuserat på däggdjur som valar, tumlare och sälar. Effekterna för ryggradslösa djur är mindre kända, men det finns studier som visar att buller bland annat ökar stressnivåerna och kan påverka deras beteende på många olika sätt. Buller får dem till exempel att äta mindre och gräva sämre. De får också svårare att reagera på faror och gömma sig för rovdjur.  

– De ryggradslösa djuren har en viktig roll i ekosystemet så vi behöver veta mer om hur de påverkas och hur de kan skyddas, säger Anna-Sara Krång.

Återskapar buller i labbet

Enligt Anna-Sara Krång saknas en helhetsbild av bullrets effekter på ryggradslösa djur. I det nya projektet vill forskarna ta ett brett grepp och studera vilka typer av buller som är skadliga, och vid vilka volymer. 

– Det behöver man veta för att kunna bedöma riskerna med buller och motivera eventuella regleringar, säger Anna-Sara Krång.

I den nya studien samarbetar marinbiologer och experter på undervattensakustik för att återskapa buller från fartyg och båtar i labbmiljö, för att sedan undersöka hur ljuden påverkar olika arter.

Ryggradslösa djur uppfattar ljud på ett annat sätt än däggdjur. De hör inte ljudtryck från båtar och fartyg utan uppfattar partikelrörelser och vibrationer i vattnet. Att återskapa det lågfrekventa bullret på ett trovärdigt sätt kommer bli en utmaning, tror Anna-Sara Krång.

– Vi räknar med att en stor del av det första året i projektet kommer gå till att bygga anordningarna för att kunna göra studien.

Tysta zoner kan bli en lösning

Beroende på vad forskarna kommer fram till kan reglerna för båttrafik behöva skärpas framöver. Exempel på åtgärder kan vara sänkta hastigheter eller införande av tysta zoner med förbud mot motortrafik i vissa naturområden eller under vissa tider på året.

I dag finns till exempel fågelskyddsområden och sälskyddsområden, där det är förbjudet att gå i land eller köra för nära med båt, och liknande regler skulle framöver eventuellt kunna sättas upp för att skydda ryggradslösa djur.

Anna-Sara Krång tror att det kan uppstå intressekonflikter till havs när kunskapen ökar om hur olika djur i havet påverkas. Rederierna vill gärna hålla hög hastighet och komma snabbt fram med sina varor. Turister vill gärna puttra in i natursköna vikar, och tänker kanske inte på ljudet som fortplantar sig under ytan.

– Samtidigt upplever jag att det finns en vilja att värna livet i havet, men vi behöver veta mer om hur, och vid vilka ljudnivåer djuren påverkas, så att beslutsfattarna kan ta fram väl underbyggda förslag på åtgärder.