Biologisk mångfald – mer än insektshotell och död ved

Bostadsbolag ansvarar för stora markytor och har därför stor betydelse för den biologiska mångfalden i städerna. Tanja Hasselmark Mason leder arbetet vid IVL Svenska Miljöinstitutet med en ny handbok som ska öka kunskapen hos bostadsbolagen. 

Varför behövs en sådan här handbok?

– Det behövs mer kunskap hos bostadsbolagen om vad de kan göra. Dessutom kommer det ställas högre krav från EU framöver. Bostadsbolagen ska kunna rapportera vad de gör för biologisk mångfald, på samma sätt de redan gör inom klimatområdet.

Handboken ska vara klar till årsskiftet. Går det redan nu att säga något om vad bostadsbolagen kan göra?

– Ja, vi ser att biologisk mångfald främst uppmärksammas som en del av arbetet med utomhusmiljön. Många vet att ängar och gammal död ved kan vara bra, men ofta stannar det där. En sak, som många kanske inte tänker på, är att det finns ett starkt värde i att bevara det man har snarare än att anlägga nytt. Att gå in på en innegård med tunga maskiner och kompakterar marken kan till exempel ha en negativ påverkan på den biologiska mångfalden, som ju inte bara sker över marken utan också under jord. Dessutom tar det tid att bygga upp en ny gynnsam miljö. Går det att bevara uppvuxna buskar och träd kan det vara bättre än att anlägga nytt.

Vad mer kan bostadsbolagen göra, utöver det som rör utomhusmiljöerna?

– De behöver uppmärksamma sin indirekta påverkan. Det handlar till exempel om vad de köper in för byggmaterial till sina hus och vilka krav de ställer de på sina leverantörer. Arbetet för biologisk mångfald behöver ske på ett strukturerat sätt. Det räcker inte med eldsjälarna som redan i dag gör ett fantastiskt jobb på många bostadsbolag. För att förändra på bred front måste biologisk mångfald in som ett perspektiv i det strategiska hållbarhetsarbetet, i exempelvis policys, strategier och upphandlingsvillkor.