”Biogasen skapar mervärde”

I dag återvinns ungefär en fjärdedel av våra matrester, en siffra som regeringen vill öka. Men i takt med ökad återvinning ökar också nyfikenheten; vilken nytta gör våra matrester egentligen för miljön?

Varje år slänger svenska hushåll ungefär 1 miljon ton mat, vilket motsvarar 100 kilo per person. Största delen hamnar i den vanliga soppåsen eller i avloppet. Ungefär en fjärdedel, alltså 25 kilo, av allt matavfall sorteras ut och slängs i avfallspåsen. Detta går till återvinning och blir så småningom biogas, genom en process som kallas rötning. Biogasen kan användas som fordonsbränsle och ersätta bensin eller diesel. Men eftersom det bara kör runt ungefär 50 000 biogasdrivna fordon i trafiken så kan man fråga sig om den mat vi återvinner i Sverige är tillräcklig, eller blir bara en försvinnande andel till biogas?

Större perspektiv

Mikael Lantz är biträdande universitetslektor i miljö- och energisystem vid Lunds universitet. Han menar att vi inte kan se biogasen på det sättet, vi måste i stället tänka ur ett större fossilfritt perspektiv. – Visst, det är en liten del av Sveriges alla bilar som faktiskt går runt på biogas. Men samtidigt, om vi ska kunna ersätta bensin och diesel måste vi ha flera olika lösningar och där är biogas en del av lösningen. Dessutom så recirkuleras näringsämnen i biogasprocessen och man kan ta tillvara på den biogödsel som också bildas i processen.

Biogasen ger mervärde

Biogasforskaren och professorn Anna Schnürer från Sveriges lantbruksuniversitet håller med om att det inte går att prata om biogas separat, eftersom det finns så många fler värden med biogas. – Förutom att vi får biogödsel så innefattar biogasprocessen flera processteg som man kan dra nytta av. I ett av processtegen frigörs till exempel organiska syror som kan ersätta kemikalier inom industrin, eller användas för att producera foder. Det finns alltså ett stort mervärde med biogasprocesser och det får vi inte glömma bort. Dessutom är biogasen en flexibel energikälla som även kan ge både el och värme, berättar Anna Schnürer och fortsätter: – Man kan också fundera lite bredare, vad ska vi göra med matavfallet om vi inte gör biogas av det? Om vi slänger avfallet på komposten kommer värmen att försvinna och energin gå till spillo. Om vi lägger avfallet på soptippen kommer det att läcka metan. Vi skulle kunna bränna upp allt matavfall och få ut energi, men energieffektiviteten är ganska låg vid förbränning, säger Anna Schnürer.

Metanläckage en risk

Biogasens fördelar till trots finns det även en del utmaningar och svagheter. Det finns exempelvis risk för metanläckage även från biogasanläggningar, dock är den risken väldigt liten och anläggningarna läcker bara om det finns problem. – De flesta anläggningar som använder matavfall är med i något som heter frivilligt åtagande, vilket innebär att de regelbundet kontrolleras av en oberoende aktör. Risken för metanläckage är därför inte så stor egentligen, och skulle det trots allt ske ett läckage åtgärdas det direkt, förklarar Anna Schnürer.

Politikerna måste ge stöd

Regeringens mål till år 2018 är att 50 procent av det totala matavfallet – inklusive restauranger och storkök – ska gå till biologisk nedbrytning. För att nå målet behövs förbättringar på politisk nivå. – Politikerna måste inse att vi behöver biogasen och de måste ge stöd eftersom det är dyrt att driva biogasanläggningar. Anläggningarna är beroende av att någon köper biogasen och om det inte finns stora aktörer som använder gasen, till exempel bussar och taxi, blir det tufft för anläggningarna, säger Anna Schnürer. Miljöminister Karolina Skog förklarar att man från politiskt håll följer utvecklingen av marknaden för biogas noga och att man även har gjort en del åtgärder. Bland annat har regeringen höjt metangasreduceringsstödet, ett stöd som underlättar produktion av biogas. – Produktionen av biogas innebär dubbel klimatnytta, så självklart är det prioriterat från regeringens sida, avslutar Karolina Skog.