Billiga p-platser kostar samhället dyrt

Parkeringsplatser upptar stora ytor mark som kan komma till bättre nytta. Det är utgångspunkten i ett nytt forskningsprojekt som gör nedslag i tre svenska städer.

Det finns uppskattningsvis 3 till 5 parkeringsplatser per bil i Sverige. Ytan motsvarar omkring 50 kvadratmeter per person, vilket är mer än den genomsnittliga boytan.

– Vi har ont om plats i städerna. En stor del av marken som går till parkeringar kan användas till annat, som gynnar samhället mer, till exempel grönområden, lekplatser eller fler bostadshus, säger Göran Smith, forskare och enhetschef vid forskningsinstitutet Rise.

Han leder det nya forskningsprojektet Policylabb parkering som ska titta närmare på hur regler, riktlinjer och arbetssätt påverkar hanteringen av parkering i tre olika förtätningsprojekt. Arbetet ska bland annat resultera i en handbok, med konkret vägledning för framtida bostadsbyggen.

Forskarna kommer göra nedslag i Göteborg, Umeå och Örebro – tre städer som enligt Göran Smith ligger i framkant och som arbetar aktivt med frågan om hur stor yta parkeringar ska uppta i staden.

– Parkeringsfrågan är viktig eftersom tillgången har stor betydelse för hur folk väljer att resa, vilket i sin tur påverkar klimatet, folkhälsan, närmiljön och säkerheten. Om vi får ner biltrafiken minskar bullret och partikelutsläppen, och färre blir påkörda. Med färre asfalterade ytor blir städerna inte heller lika känsliga för översvämningar och hetta.

Granskar kraven på byggherrarna

Under projektet kommer forskarna att följa plan- och byggprocesser och analysera hur parkeringsfrågan diskuteras och hanteras. De ska bland annat titta på hur kommunerna avgör hur många parkeringar som måste erbjudas när nya bostadshus byggs.

Vid förtätningar planeras nya byggen delvis på parkeringsplatser, byggherren är då skyldig att ersätta de parkeringar som försvinner.

– En fråga som vi vill adressera är hur man räknar ut hur mycket av en bortbyggd parkering som behöver ersättas. Som riktlinjerna ser ut i dag måste ofta alla parkeringsplatser ersättas, men man skulle kunna räkna på andra sätt, och ta hänsyn till olika stadsutvecklande åtgärder som görs i samband med förtätningen. Kanske drar man dit en ny busslinje eller förbättrar möjligheterna att ta sig fram till fots eller med cykel, och då kanske efterfrågan på parkering minskar.

Hur bortbyggda parkeringar bör ersättas har tidigare studerats ur hållbarhetsperspektiv lokalt i Göteborg, vilket resulterade i nya anvisningar från kommunens sida. I det nya projektet ska forskarna titta närmre på om slutsatserna från det projektet är applicerbara även i andra städer.

För billigt att parkera?

Projektet genomförs i ett samarbete mellan forskare vid Rise, IVL, Chalmers och KTH, tillsammans med tjänstepersoner från en lång rad kommunala och nationella organisationer. Forskarna ska även undersöka om det går att effektivisera användningen av befintliga parkeringsplatser i de aktuella områdena. En kundparkering vid en affär kanske kan användas som boendeparkering under nattetid?

De ska också titta närmare på vilka utmaningar som uppstår kopplat till prissättning. Kommunernas gatuparkeringar är i regel betydligt billigare än bostadsbolagens parkeringar, och det skapar problem.

– I praktiken innebär det att en byggherre kan tvingas bygga ett parkeringsgarage för att ersätta en bortbyggd parkering, men när de tar ut en rimlig hyra för de nya parkeringsplatserna vill ingen ställa bilen där eftersom det finns andra, billigare parkeringar på gatan, säger Göran Smith.

I de allra flesta fallen betalar man inte den faktiska kostnaden för sin parkering.

Han konstaterar att parkeringsplatserna i svenska städer generellt är alldeles för billiga, sett till värdet på marken.

– I de allra flesta fallen betalar man inte den faktiska kostnaden för sin parkering, säger han.

Som exempel hänvisar han till siffror från Sveriges allmännytta, som visar att bilburna hyresgästers parkeringsplatser i stor utsträckning är subventionerade, och bekostas av hyresgästerna som kollektiv. Omkring 60 procent av hyresgästerna i allmännyttan har inte bil, men betalar ändå för de bilburna grannarnas parkeringsplatser eftersom en stor del av kostnaderna för parkeringarna är inbakade i bostadshyran.

Enligt beräkningar som gjorts av Sveriges allmännytta kostar en parkeringsplats i genomsnitt 1 488 kronor i månaden, men den genomsnittliga avgiften för den enskilda bilägaren är bara 273 kronor.

Fråga som väcker känslor

Förslag om att ta bort parkeringar eller höja avgifterna möter ofta högljudda protester och parkeringsfrågan är politiskt laddad, men Göran Smith tycker att man i debatten glömmer bort dem som inte kör bil.

– I grunden har vi ett orättvist system, som gynnar bilägare. Våra städer är i stor utsträckning byggda för bilism, och när vi planerar för biltrafik blir konsekvensen att mobiliteten försvåras för alla som inte har bil, säger han.

Samtidigt, tillägger han, kan man naturligtvis inte bortse från att det kan behövas parkeringar när nya bostäder byggs.

– Även om vi ur samhällsperspektiv kan se att vi har för många och för billiga parkeringar kan det få stora konsekvenser för enskilda individer när parkeringar tas bort eller när priser höjs, och det måste man ha respekt för.

Om du tänker tio år fram – hur skulle en stad som har lyckats med parkeringsfrågan kunna se ut jämfört med i dag?

– Vi kommer fortfarande att ha parkeringsplatser men de kommer vara färre och prissatta så att de som använder dem betalar vad det faktiskt kostar. Det kommer finnas bättre kollektivtrafik och mer grönområden, och man kan röra sig utan att vara rädd för att bli påkörd. Det kommer också att finnas fler bostäder, det är inte lika dyrt att bygga när byggherrarna inte behöver avsätta så mycket plats och resurser för parkering, och så är hyrorna förhoppningsvis lägre eftersom man inte behöver betala för grannens parkeringsplats.