Bättre miljöprövningar med ny myndighet?

Förslaget att inrätta en ny miljöprövningsmyndighet möter både ris och ros. Jan Darpö, professor i miljörätt, tror att det finns fördelar med att lämna den nuvarande strukturen, där handläggningen görs vid 12 länsstyrelser – men snabbare prövningar? Tveksamt.

Regeringen föreslår att miljöprövningarna, som i dag görs vid länsstyrelserna, i stället ska flyttas till en ny myndighet. Förslaget har varit ute på remiss och reaktionerna är blandade. Vissa välkomnar idén medan andra hellre vill se reformer inom det nuvarande systemet.

Från flera länsstyrelser uttrycks en oro för att den regionala kompetensen ska gå förlorad. Man varnar också för en situation där länsstyrelserna även fortsättningsvis kommer ha en stor roll, men utan den budget som krävs för att kunna ta fram underlag på ett effektivt sätt.

Jan Darpö, professor i miljörätt vid Uppsala universitet, förstår farhågorna.

– En regional förankring, regional kunskap och närhet till sakkunniga på länsstyrelserna är enormt viktig för att kunna fatta bra och snabba beslut. Länsstyrelserna kommer ha en viktig roll även med den här förändringen, det är helt klart. De kommer att stå för mycket av beslutsunderlaget, och får de inte resurser så blir det dåligt förankrade beslut.

Han tror samtidigt att inrättandet av en myndighet kan göra budgeten för miljöprövningarna mer stabil.

– Om handläggningen sker vid en myndighet kommer prövningarna inte utsättas för de begränsningar som kan uppstå genom att en landshövding går in och styr.

Stora förändringar ligger på bordet

Vid miljöprövningarna granskas hur en verksamhet eller ett projekt påverkar natur och människor. Det kan handla om allt från nya industrier och kraftverk till vägar, vindkraftsparker eller större bostadsområden.

Förslaget att inrätta en ny miljöprövningsmyndighet ingår i ett större reformarbete, där regeringen vill snabba på miljöprövningarna – som har beskrivits som ineffektiva.

Jan Darpö tycker att dagens system har sina brister, men menar samtidigt att miljöprövningarna får oförtjänt mycket kritik.

– De målas ut som långsamma och utdragna, men det stämmer inte. I den här frågan finns en faktaresistens hos politiken som är besvärande. Vi klarar alla tidsgränser inom EU-rätten med glans.

Han hänvisar till en utredning från Naturvårdsverket och Tillväxtverket, som har granskat vad det egentligen är som tar tid i miljöprövningarna. Studien visar att den främsta förklaringen till att vissa utredningar drar ut på tiden är att ansökningarna är bristfälliga och behöver kompletteras. 

– Om företagen skulle lämna in de underlag som krävs skulle det gå snabbare, säger Jan Darpö.

Han menar, baserat på studien, att länsstyrelserna generellt är effektiva i sin handläggning, men att vissa har problem och svårt att hinna med.

– Det kan man lösa genom att skjuta till eller omfördela resurser vilket kanske blir lättare om handläggningen görs vid en enda myndighet. Om man vill effektivisera utredningarna är det nog mer resurser som krävs, säger han.

Samtidigt som han välkomnar förslaget att inrätta en miljöprövningsmyndighet, pekar han på att ett bakomliggande syfte med reformen är att man från politiskt håll vill ha mer inflytande över miljötillstånden.  

– Det finns en allmän tendens i Sverige nu att vilja politisera de här besluten, men att man skulle gå in från politiken och styra enskilda beslut skulle vara både grundlagsvidrigt och mot EU-rätten, säger han.

Dyr och krävande process

I reaktionerna på förslaget om att inrätta en miljöprövningsmyndighet skriver många remissinstanser att övergången från dagens system kommer bli dyr och krävande. Jan Darpö tycker att man från regeringen inte verkar se helt klart på utmaningarna.

– Man har inte tagit höjd för att processen kommer ta lång tid och innebära att man förlorar kompetens. När man gör så här stora organisatoriska förändringar så kostar det. Folk slutar, man har svårt att rekrytera och många nyanställda kommer vara oerfarna.

Är det värt besväret?

– Det kan nog ingen människa svara på. Även om jag i grund och botten tycker att förslaget är bra så är det en dröm att det skulle gå så snabbt att genomföra den här förändringen, och att det skulle göra prövningarna så mycket mer effektiva. Så tror jag inte att det blir.

Enligt regeringens förslag ska den nya myndigheten vara på plats och ta över länsstyrelsernas handläggningar sommaren 2027.

Extrakt har sökt Klimat- och näringslivsdepartementet för en kommentar.