Livsstil & konsumtion
Anna och Johannes – därför får oväder namn
Snöovädret Anna har ställt till stora problem längs vägarna den senaste veckan. Samtidigt är många hushåll fortfarande strömlösa efter stormen Johannes. Att väderhändelser får namn är ganska nytt i Norden, men nu har väderinstituten i Sverige, Danmark och Norge tagit fram en gemensam namnlista för kommande oväder.
Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev!
Läs mer
Håll dig uppdaterad! Få kunskapen, idéerna och de nya lösningarna för ett hållbart samhälle.
Tack för din prenumeration på nyhetsbrevet Extrakt! För att bekräfta din prenumeration, vänligen klicka på länken som vi har skickat till din e-postadress.
Personuppgifter lagras endast för utskick av Extrakts nyhetsbrev och information kopplat till Extrakts verksamhet. Du kan när som helst säga upp nyhetsbrevet, vilket innebär att du inte längre kommer att få några utskick från oss
De senaste veckorna har vi påmints om hur snabbt vädret kan slå om och hur viktigt det är att kommunikationen fungerar när stormar drar in.
– Orsaken till att väderinstituten namnger större oväder är för att skapa tydlighet för allmänheten. Namnen underlättar när varningar ska beskrivas och gör det lättare att följa och minnas ovädren. Ett namn är lätt att komma ihåg, vilket minskar risken för missförstånd, säger Eva Strandberg, enhetschef för den meteorologiska prognos- och varningstjänsten på SMHI i ett pressmeddelande.
På SMHI ser man att det har blivit vanligare med extremväder på grund av klimatförändringarna, och vädret förväntas bli än mer nyckfullt i framtiden.
I den nya namnlistan finns utöver ”Anna” bland annat namn som ”Ronja”, ”Björn” och ”Cecilia”. Namnen har tagits fram genom lottning mellan danska, svenska och norska personnamn som inte har använts på väderhändelser tidigare.
Kriterierna för när ett oväder ska namnges skiljer sig åt mellan de tre länderna. I Sverige gäller att en väderhändelse namnges av SMHI om den förväntas ge stora konsekvenser för samhället. Det kan till exempel handla om stormar och snöfall i kombination med vind.
Tropiska stormar har sedan länge tilldelats personnamn, men i Sverige är traditionen ganska ny. Tidigare fick oväder ofta namn efter plats eller tidpunkt, som ”Ölandsstormen 1985”, ”allhelgonaorkanen 1969”, ”julstormen 1902” och ”yrväderstisdagen 1850”.
