Äldre är känsliga för värme. Ändå är inte alla äldreboenden rustade för de varma sommardagarna som väntar. En pilotstudie från Örebro visar farligt höga temperaturer på vissa boenden.

Förra sommaren mätte Arbets- och miljömedicin vid universitetssjukhuset i Örebro inomhustemperaturen på fyra vård- och omsorgsboenden och ett seniorboende. Carin Pettersson, kemiingenjör på Arbets- och miljömedicin, är förvånad över de höga temperaturerna.

− Det var väldigt varmt i vissa rum, säger hon.

Hon berättar att de allra högsta temperaturerna under mätningen uppmättes i slutet av juni, då Sverige drabbades av en värmebölja. I ett rum på seniorboendet var medeltemperaturen över 30 grader flera dygn i följd. Även på vård- och omsorgsboendena var medeltemperaturen i vissa sovrum 30–31 grader vissa dygn. Carin Pettersson reagerar särskilt på att det i vissa fall även var väldigt varmt på natten. På seniorboendet och på ett av vård- och omsorgsboendena var medeltemperaturen över 30 grader vissa nätter under värmeböljan.

Enligt Folkhälsomyndighetens rekommendationer bör inomhustemperaturen inte överskrida 24 grader nattetid, men studien i Örebro uppmätte alltså betydligt högre temperaturer.

− Det är svårt att sova i sådan värme och om man inte får sova får man ingen återhämtning, säger Carin Pettersson.

Extra känsliga för värme

Äldre är extra känsliga för värme eftersom temperaturregleringen och förmågan att känna törst bli sämre vid hög ålder.

Carin Pettersson
Carin Pettersson, kemiingenjör på Arbets- och miljömedicin.

− Många äldre kan inte heller ta sig ut så lätt och hitta en sval plats i skuggan, säger Carin Pettersson.

Vid sidan av mätningarna på boenden för äldre har Arbets- och miljömedicin i Örebro även mätt temperaturerna på ett antal förskolor i kommunen. Den delen av studien är inte klar än.

− Det ska bli intressant att se vad vi får för resultat där. Barn är, precis äldre, särskilt känsliga för värme, säger Carin Pettersson.

Nybyggda boenden håller inte måttet

Boendena som ingick i studien i Örebro valdes ut för att man visste att de hade problem med värmen. Det går alltså inte utifrån studien att dra några slutsatser om temperaturerna på äldreboenden generellt, men det är inte heller så att de aktuella boendena är särskilt eftersatta eller omoderna, förklarar Carin Pettersson. Tvärtom rör det sig i vissa fall om helt nybyggda hus, vilket hon tycker är anmärkningsvärt.

Två av boendena är bara fem år gamla och på många sätt väl utrustade. Det ena har till exempel sensorer i golvet inne på rummen så att personalen larmas om någon ramlar. Samtidigt saknas kylanläggning.

På det andra nybyggda boendet går inte alla fönster att öppna vilket gör det svårt att vädra. Dessutom saknas solskydd på vissa fönster.

− Det är viktigt att tänka till när man bygger äldreboenden så att man kan kyla ner, säger Carin Pettersson och förklarar att det både handlar om byggnadsteknik och om i vilken miljö man bygger.

− Om det finns vatten i närheten och mycket träd och grönska bidrar det till att skugga och kyla ner.

Växande problem i framtiden

Att de nybyggda boendena i studien inte klarar att hålla en bra inomhustemperatur tycker Carin Pettersson visar att vi är dåligt förberedda på de stigande temperaturerna vi kommer se i och med klimatförändringarna.

− Värmeböljan som vi fångade upp varade knappt en vecka. I framtiden, med ett förändrat klimat, kommer vi få fler sådana här perioder och de kommer sträcka sig under längre tid, säger hon.

Hon hoppas att studien ska bidra till att åtgärder sätts in på de aktuella boendena, och att värme blir något som det tas större hänsyn till när nya vård- och omsorgsboenden byggs.

− Förhoppningsvis får fler upp ögonen för att detta är ett problem, säger hon.