Framtidens träd växer i Appalacherna

av Cecilia Sjöberg
Nästa år beger sig trädforskaren Henrik Sjöman återigen till Appalacherna i östra USA. Uppdraget – att hitta träd med potential att klara nordiskt stadsklimat och framtida klimatförändringar.
Framtidens träd växer i Appalacherna
Under våren 2014 och 2015 kommer Henrik Sjöman och hans kollegor att studera trädarter i Appalacherna som lämpar sig för stadsmiljö. Bland annat ska man undersöka olika arter av ek som är anpassade för ett klimat med snabba växlingar av torka och översvämningar. Foto: Johan Slagstedt

Stadsklimatet är unikt. Mycket varmare och torrare än utanför stadsgränsen. Byggnader och markbeläggningar absorberar mycket värme och effekten förvandlar många städer till värmeöar – urban heat islands.

I framtiden kan de komma att bli ännu varmare, och blötare, på grund av klimatförändringar. Ökad nederbörd innebär fler och större översvämningar och enligt landskapsarkitekten Henrik Sjöman vid Sveriges Lantbruksuniversitet, är det hög tid att rusta våra städer – med grönska.
– Det kommer att krävas växter med specialkompetens, som klarar växlingen mellan extremt blött och extremt torrt. För att hitta dem måste vi till miljöförhållanden som liknar stadens.

Bergskedjan Appalacherna i östra USA erbjuder exakt en sådan miljö.
– Väl på plats kommer vi studera vilka arter som växer i rasbranter och på berghällar där det kan bli extremt varmt och torrt. Sedan går vi ner i floddalgångar till marker som ofta översvämmas, för att se vilka växter som kan hantera periodvisa översvämningar och periodvis riktigt torra förhållanden.

– Från att mest ha varit estetiskt fluff har den urbana grönskan blivit ett integrerat stadsbyggnadselement.

Kombination av olika träd

Syftet är att skapa en kunskapsbank om varje trädarts unika egenskaper som sedan kan matchas mot specifika platser och funktioner i olika stadsmiljöer. Forskarna ska även se hur olika träd kan kombineras för att ge maximal effektivitet.
– För att rusta oss för framtida miljöpåfrestningar måste vi effektivisera de gröna ytorna då de kommer att behöva leverera fler nyttor än vad de gör i dag.
– Största utmaningen är att skräddarsy befintliga grönområden med ett brett spektrum av arter, med samlad förmåga att kunna stå emot framtida växtsjukdomar och klimatförändringar. Lyckas vi kan vi bli världsledande, säger Henrik Sjöman.

En hållbar stadsutveckling kan initialt vara kostsam men på lång sikt enormt lönsam. Och det har blivit allt viktigare att se den gröna miljön ur ett ekonomiskt perspektiv. Henrik Sjöman menar att kommunansvariga börjat förstå nyttan och lönsamheten i att våga satsa på ny kunskap och nya träd.
– Vid planering av nya stadsdelar kommer de gröna frågorna in allt tidigare i planeringsprocessen. Inte tillräckligt och absolut inte generellt, men det börjar hända grejer.

Inte bara estetiskt fluff

Resultatet syns bland annat i planeringen för nya områden som Norra Djurgårdsstaden i Stockholm där trädplanteringar diskuterats redan innan man satt exakt kvartersutformning. En nödvändighet om träden ska ges tillräckligt med utrymme för att göra vad de ska.
– Från att mest ha varit estetiskt fluff har den urbana grönskan blivit ett integrerat stadsbyggnadselement. Äntligen börjar man inse att den gröna miljön är den viktigaste för att vi ska må bra.

av Cecilia Sjöberg

2 kommentarer:

  1. Kommentar från Sture Nellbring 11 september 2013:

    Ska vi ta in ännu fler främmande arter i landet/Europa? Hur rimmar detta med det nya EU-förslaget om att vi ska stoppa införseln av nya främmande arter.
    http://www.youtube.com/watch?v=Jgh-yPGtczo&feature=youtube_gdata

  2. Kommentar från Lars Forslin 27 oktober 2014:

    Införsel av främmande arter – ja, varför inte? Det är inte speciellt många arter som rymmer och etablerar sig, och om de nu lyckas göra detta så varför inte glädjas åt nytillskotten? Den svenska floran är ju väldigt artfattig, speciellt när det gäller vedartade växter, till skillnad från den amerikanska och kinesiska, eftersom inlandsisen svepte bort all växtlighet här och alperna blev en barriär som de inte tog sig över när isen växte till. I Kina kunde massor av arter backa söderut och sedan komma tillbaka igen när det blev varmare.

Vad tycker du? Kommentera :

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.