Utvecklar vaccin mot borrelia

Den milda vintern har lett till fler aktiva fästingar än tidigare år. Om sommaren inte blir torr och varm kommer de att fortsätta trivas. Försök för ett vaccin mot borrelia pågår, och planen att vaccinet ska vara godkänt om två år.

Under det första kvartalet i år fick Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, in fyra till fem gånger fler rapporter om fästingfynd jämfört med i fjol. Fynden har rapporterats in genom medborgarforskning i verktyget Rapportera fästing. Trenden pekar på fler aktiva fästingar.

– Det har varit en mild vinter med höga temperaturer för årstiden och väldigt lite snö i södra och mellersta Sverige. Det innebär att vi haft aktiva fästingar hela året i stora delar av landet, säger Anna Omazic, forskare vid SVA.

När temperaturen sjunker på senhösten går fästingen i dvala, men den kan överleva i temperaturer ner mot minus fem grader.

– Blir det djup tjäle så kan fästingarna frysa ihjäl, men vi har sällan tjäle under längre perioder i södra och mellersta Sverige numera.

Trots den ökande mängden aktiva fästingar är det för tidigt att säga om vi får en fästingrik sommar. Det beror till stor del på vädret och varierar därför mellan olika regioner.

– Fästingar trivs som bäst under en vanlig svensk sommar med en temperatur runt 18–22 grader, gärna soligt men med mycket fukt i luften. Torka är deras värsta fiende så om vi får en sommar som är väldigt varm och torr kommer de att placera sig nära marken, gärna under löv och i fuktiga miljöer, för att överleva, säger Anna Omazic.

Svårt att få fram vaccin

Vanlig fästing (Ixodes ricinus) är i dag utbredd över hela Sverige, men i norra Norrland håller den sig främst längs kusten. Där finns sedan cirka tio år tillbaka också tajgafästingen (Ixodes persulcatus) som liftat med vilda djur österifrån. Fästingen kan bära andra varianter av TBE-virus, som ger allvarligare symtom.

– Vi ser att arten ökar sitt utbredningsområde. Troligen har den kommit till Sverige från Finland via vilda djur och fåglar. Djur har inga landsgränser, utan de kan ta med sig nya arter till Sverige, säger Anna Omazic.

Mellan 15 och 25 procent av Sveriges fästingar bär på bakteriesjukdomen borrelia. Varje år smittas ungefär 20 000 personer. Borrelia finns i olika varianter som påverkar hud, leder eller nervsystem.

Det har gjort det utmanande att få fram ett vaccin som täcker samtliga varianter, berättar Johan Sanmartin Berglund, professor i hälsovetenskap på Blekinge tekniska högskola och testledare för den svenska delen av ett projekt där borreliavaccin nu testas.  

Diskussioner om biverkningar

Försök har gjorts tidigare. I slutet av 1900-talet tog forskare i Nordamerika fram ett vaccin för den variant som är vanligast där. Vaccinet användes aldrig i Sverige, och efter några säsonger i USA och Kanada drogs det tillbaka eftersom det uppstod diskussioner om biverkningar i form av ledbesvär.

– Men det vaccin vi nu testar ser ut att kunna bli framgångsrikt för all typ av borrelia. Det verkar vara ett skonsamt vaccin, där säkerhetskommittén inte har sett några stora biverkningar, men jag kan ännu inte säga någonting om resultatet eftersom studien fortfarande pågår, säger Johan Sanmartin Berglund.

Totalt ingår 9 400 personer från Europa och Nordamerika i studien, av dessa bor omkring 1 000 i Sverige. Försökspersonerna har under tre säsonger fått antingen vaccin eller koksaltlösning. Totalt har de fått två grunddoser och sedan en påfyllnadsdos.

– Det här är sista året som vi följer försökspersonerna. Vår plan och förhoppning är att vaccinet ska vara godkänt 2027, säger Johan Sanmartin Berglund. 

Gäller att vara snabb

Men innan ett vaccin finns på plats kan man tänka på att vara lite snabb. Borreliabakterien finns i fästingens mag-och tarmkanal, och det tar ungefär 24 timmar innan den tömmer sitt maginnehåll in i blodet på en person.

– Det innebär att om du får bort fästingen när den nyss bitit sig fast är du i princip skyddad mot borrelia, säger Anna Omazic.

Om fästingen däremot bär på TBE-virus så finns viruset i stället i fästingens saliv och överförs direkt vid ett bett. Men viruset är tämligen ovanligt, mindre än 1 procent av fästingarna bär på det även i TBE-rika områden, så kallade hotspots.

– Vi vet inte var alla hotspots finns eller varför fästingarna i dessa områden bär på TBE-virus. Det är något som vi forskare försöker reda ut. Det kan också vara bra att veta att TBE-virus kan smitta via opastöriserad mjölk, säger Anna Omazic.