Stor vinst att återvinna sand efter vintern

Ett säkert vårtecken är när gatorna sopas rena från grus och det återigen går att cykla på slät asfalt. Men sand och grus är ändliga resurser, och varje vinter går det åt stora mängder för att bekämpa halka. En stor del går dock att återvinna.

Varje år använder landets kommuner stora mängder grus och sand för att minska halkolyckorna vintertid. Men gruset är en ändlig resurs och många kommuner arbetar därför med olika lösning för hur sand och grus kan användas igen.

– Framför allt är det en stor miljöbesparing att inte behöva bryta nytt jungfruligt material. En stor del av den så kallade sopsanden går att återvinna, som annars bara hade gått till spillo, säger Johan Kits, återvinningskoordinator på Kits Recycling, som återvinner material som sand, betong och sten.

Han ser att intresset från kommuner och fastighetsägare har blivit större de senaste fem åren. En ökad miljömedvetenhet är det främsta skälet, men det finns också en ekonomisk uppsida.

– Det kostar visserligen att förvara den uppsopade sanden tills den ska användas igen, men det kostar mer att köpa in ny sand till året efter, säger Johan Kits.

Han uppskattar att återvinningen kostar kommunerna ungefär två tredjedelar jämfört med priset för att varje år köpa in ny sand och samtidigt lägga den gamla på deponi.

Färre långa transporter

När sanden sopas upp från gatan klassas den som avfall. För att sanden istället ska kunna klassas som en produkt, och användas igen, behöver den behandlas på olika sätt. Den exakta processen varierar, men det handlar bland annat om att sortera bort skräp och att sedan sikta sanden.

Stockholms stad har i flera år drivit och utvärderat olika projekt för att återvinna sopsand.

– Vi är en stor kommun med många ton sand som kan återanvändas. Genom att inte köpa in ny sand kapar vi också långa transporter, säger Walid Aljaff, stadsövergripande driftsamordnare på Stockholms stad.

Från början tvättade kommunen sanden, men det har de slutat med.

– Spillvattnet gav negativ miljöpåverkan och kostnaden blev också högre för entreprenören. I dag blöter vi den men tvättar inte mer än så, säger Walid Aljaff.

Förvaring ett dilemma

Stockholms stad återanvänder i dag ungefär hälften av sopsanden, men hoppas att de senast 2030 kommer kunna ställa krav på sina entreprenörer att allt ska återvinnas. Själva återvinningsprocessen är tämligen enkel, säger Walid Aljaff. Ett problem som han dock ser är förvaring.

– Det är det stora dilemmat, om vi ska ha den här lösningen behöver vi fler stora ytor där vi kan förvara sanden över sommaren.

Den återvunna sanden kan användas på olika sätt. I Stockholm går de allra minsta kornen, med en diameter mindre än 3 millimeter, vidare som exempelvis fyllnadsmassa. Av den sand där kornen är 3-8 millimeter går ungefär 70-80 procent att återanvända på gatorna året efter.

Sanden sopas från gatorna

I Göteborg har man tidigare använt det uppsopade gruset för att tillverka anläggningsjord. Men till kommande säsong ska det på prov återanvändas på gatorna i den centrala delen av staden, berättar Simon Engström, enhetschef för renhållning och vinter på stadsmiljöförvaltningen i Göteborg.

– Genom att återvinna bidrar vi till att minska ny brytning av berg. För att få fram den här lilla fraktionen av grus och flis som vi använder behöver man dessutom krossa stenen många gånger, och det är en energikrävande process, säger han.

Ett problem är att gruset slipas och slits när det ligger ute under vintern. När kanterna blir mer runda blir halkbekämpningen inte heller lika effektiv. Det varierar mycket mellan olika platser, men i Göteborg är de beredda på att i sådana fall blanda det återanvända gruset med nytt stenkross.

I Stockholm är vinterns snö ett minne blott. Våren är i antågande och sandsopningen är redan i gång.

– Vi har tjuvstartat i många stadsdelar. Senast den 1 maj ska sanden i innerstaden vara borta. I ytterstaden har vi den 15 maj som besiktningsdatum, säger Walid Aljaff.