Mindre stress och magsår när grisarna får ensilage

Forskning visar att ensilage i grisarnas foderstat inte bara minskar risken för magsår utan även främjar naturligt beteende och en lugnare djurmiljö. På en gård utanför Borås omsätter agronomerna Johanna Friman och Filip Nilsson resultaten i praktiken.

Johanna Friman och Filip Nilsson är båda agronomer och bor strax utanför Borås. På gården där de bor bedriver de sedan 2022 en småskalig uppfödning av grisar. Köttet säljer de via rekoringar i området, där de numera har en stabil kundkrets.

– Här i vår lilla verksamhet kan vi prova oss fram för att maximera både djurvälfärden och köttkvalitén, säger Johanna Friman

Mindre magsår med ensilage

Hon disputerade 2023 med en avhandling som fokuserar på hur foder kan främja grisar hälsa. I doktorandprojektet studerade hon särskilt möjligheten att använda ensilage, en blandning av fermenterade vallväxter, som en del av foderstaten, det vill säga sammansättningen av djurens dagliga föda.

I ekologisk produktion ska alla grisar ha fri tillgång på grovfoder, till exempel ensilage, som sysselsättning, men det ingår sällan som en del av foderstaten.

 Resultatet av avhandlingen har paret tagit med sig till gården.

– Alla våra grisar får pelleterat fullfoder, ett foder som är framtaget för att möta grisarnas näringsbehov. Utöver det får de även bete eller ensilage, beroende på vad som finns. Vi ger ensilage främst som en sysselsättning men den innehåller också en del näring. Och grisarna utnyttjar ensilaget bättre ju äldre de blir, säger Johanna Friman.

En slutsats hon drog i projektet var att de grisar som fick ensilage inte utvecklade magsår, vilket annars är väldigt vanligt. Ensilaget ökar grisarnas aktivitetsnivå, förlänger deras ättider och ger dem bättre möjligheter till att utföra födosöksbeteenden.

– Grisarna gillar att böka runt i ensilaget, lyfta det med trynet, sortera ut det godaste och flytta runt det. Vi märker att det minskar våra grisars stressbeteende, de tuggar till exempel inte på inredningen eller är ovanligt mycket på varandra, som annars kan vara tecken på stress, säger Filip Nilsson, som även arbetar som projektledare inom lantbruksforskning på forskningsinstitutet Rise.

Att utfodra grisar med ensilage kan även bidra till att minska miljöbelastningen från grisstallar. Mätningarna i Johanna Frimans avhandling visade att färsk gödsel från dessa grisar avger mindre ammoniak jämfört med gödsel från grisar som fick pelleterat fullfoder och inget ensilage.

Blir lugnare av att få böka

Att Johanna Frimans och Filip Nilssons grisar går ute året runt tillför en extra dimension för grisarnas välmående.

– Jag kan se ett generellt lugn hos hela grisen, det är något vi lär oss känna av när vi umgås med dem varje dag. Vi märker det väldigt tydligt då alla våra grisar föds inne. De släpps ut när de är åtta veckor och har vaccinerats mot en bakteriesjukdom som heter rödsjuka, säger Johanna Friman.

– Så fort de kommer ut blir de som helt andra grisar, de stoppar trynet i backen direkt. Det blir ett lugn i hela gruppen som vi inte riktigt ser när de är inomhus.

Framöver hoppas de även att deras grisar ska kunna hjälpa till mer i arbetet med jordbruket.

– Vi försöker ibland få dem att beta mer än att böka, och ibland böka mer än att beta. Beroende på vad vi vill göra med marken. Till exempel vill vi gärna att de bökar upp jorden de går på nu i höst, då slipper vi bearbeta marken lika mycket till våren, säger Filip Nilsson.

På gårdens marker odlas till största delen vall, som via fermentering omvandlas till ensilage. De odlar även spannmål. I år har det varit havre, korn och ärter, som grisarna fått böka runt bland och beta ner på plats.

– Då slipper vi skörda det själva och minskar både arbetsbörda och kostnader i form av slitage på maskiner och dieselförbrukning. Sen förlänger vi betessäsongen för grisarna, säger Filip Nilsson.

Deras produktion är inte ekologiskt certifierad men de arbetar enligt sådana principer.

– Den sociala hållbarheten är det vi främst säljer på. Att grisarna får vara ute och utföra sitt naturliga beteende, får ensilage och bete i stället för att växa upp på ett betonggolv mellan fyra väggar. Det är skälen som jag upplever att våra kunder framför allt uppskattar. Och köttkvaliteten, säger Filip Nilsson.

En procent ekologiska grisar i Sverige

Det är ganska sällsynt att se grisar som går ute i Sverige, andelen ekologiskt hållna grisar är låg, endast en procent enligt Jordbruksverkets statistik för 2024.

Johanna Friman och Filip Nilsson ser flera anledningar till det.

– Smittorisken för exempelvis afrikansk svinpest ökar när grisarna går ute, och även risken för andra virussjukdomar från vilda djur.

– Markfrågan är också en viktig aspekt till varför vi ser så lite utomhusgrisar. Det går åt extremt mycket mark. Aveln har blivit lite mer hälsosam nu, men grisar har länge avlats för att maximera tillväxten, då kan det till exempel bli problem med hältor när de kommer ut. Men vi har inte haft några sådana problem alls, säger Johanna Friman.

Hon påpekar att det också är enklare arbetsmässigt att ha grisar inomhus.

– Vi kan ta mer betalt för köttet men det är också mer jobb. Jag har faktiskt inte vågat räkna på arbetstiden, säger Filip Nilsson.

De tror inte att vi kommer få se fler svenska utomhusgrisar framöver, däremot att det kan bli vanligare med så kallade konceptgårdar, som drivs utifrån ett särskilt tema eller idé, ofta med fokus på djurvälfärd och hållbarhet. 

– Det finns till exempel några gårdar som öppnar upp och ger grisarna möjlighet att gå ut, eftersom det finns en efterfrågan hos många konsumenter, säger Johanna Friman.