Hållbara städer
Labbodlat kaffe i framtidens kopp

Kaffepriserna skjuter i höjden, bland annat som en följd av klimatförändringarna. Men att köpa billigt kaffe är inte bästa lösningen för den som vill fortsätta fika, menar forskare. I stället är det möjligt att vi i framtiden kommer att dricka olika kaffesubstitut och kanske även kaffe som odlas fram i labb.
Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev!
Läs mer
Håll dig uppdaterad! Få kunskapen, idéerna och de nya lösningarna för ett hållbart samhälle.
Personuppgifter lagras endast för utskick av Extrakts nyhetsbrev och information kopplat till Extrakts verksamhet. Du kan när som helst säga upp nyhetsbrevet, vilket innebär att du inte längre kommer att få några utskick från oss
Kaffet må ha blivit dyrare, men Charlotte Bunge, som forskar om framtidens hållbara livsmedel vid Stockholm Resilience Center, tycker att vi ska fokusera mer på vilket kaffe vi köper än vad det kostar.

– Det är viktigt att vi köper kaffe från företag som stöttar odlarna så de kan anpassa sig till klimatförändringarna. Annars kommer problemen bara att öka, säger hon.
Hon lyfter också hur kaffekonsumtionen ser ut i Sverige. Jämfört med många andra länder dricker vi mycket kaffe och brygger det även starkare. Dessutom är kaffesvinnet stort.
Men i framtiden kan det finnas andra sätt att få vårt kaffe. Det finska forskningsinstitutet VTT har gjort försök att odla kaffe i labb genom att använda celler från en del av kaffeplantan.
– Poängen är att vi inte är beroende av kaffebönor för att framställa kaffe. Däremot behöver vi en bit från kaffeplantan, ett blad, en bit av frukten eller fröet, säger Heiko Rischer, forskningsledare för växtbioteknik vid VTT.
Växtcellerna torkas och rostas
När växtcellerna med hjälp av socker, mineraler och tillväxtregulatorer har vuxit sig stora kan de filtreras, torkas och rostas – och sedan går det att brygga kaffe av dem. Drycken är ännu inte godkänd som livsmedel och har därför bara testats av en mindre grupp.
– Det labbodlade kaffets smak liknar till stor del det konventionella kaffets, men vi ser också att det finns skillnader. Sedan har ju alla kaffemärken sina speciella rostningar och nyanser så det går inte riktigt att jämföra med ett specifikt märke, säger Heiko Rischer.
Under krigsåren, när kaffet ransonerades, var det vanligt att ersätta den med en dryck som framställdes av cikoriaväxtens rötter och som smakade någorlunda likt kaffe. Och det är en viktig skillnad mellan den typen av substitut och det labbodlade kaffet, menar Heiko Rischer.
– För substitut är hela idén att använda andra råvaror för att skapa en produkt som liknar kaffe, men i vårt fall kan vi säga att det är 100 procent kaffe även om odlingstekniken är konstgjord.

Satsa på kvalitet
Olika substitut till kaffe, har blivit alltmer vanliga i flera länder, bland annat Italien och Frankrike. Ofta tillsätter man även koffein. Charlotte Bunge tror att både labbodlat kaffe och substitut kommer att bli en del av framtiden, som ett komplement. Hon jämför konsumtionen av kaffe med kött, det vill säga att hellre konsumera en mindre mängd och då satsa på kvalitet.
– På samma sätt som att man till vardags kan ersätta sin vanliga köttfärssås med färs baserad på baljväxter, och sedan unna sig en bra bit kött på helgen, kan man göra liknande med kaffe. Unna sig en god kopp kaffe en gång om dagen och byta övriga koppar mot labbodlat kaffe eller en dryck gjord på till exempel lupin.
Enligt en rapport från Naturskyddsföreningen går det åt 140 liter vatten att producera en kopp kaffe. Lägg därtill koldioxidavtrycket för såväl produktion som transporter. Här, menar Heiko Rischer, skulle det labbodlade kaffet på sikt kunna göra skillnad.
– Det är en mycket mer hållbar process. Ett av problemen med kaffe är att det måste transporteras över hela världen. Med vår teknik kan det produceras närmare konsumenterna, och då går det att kapa en stor del av transporterna.
Styrs av tillgång och pris
Men innan det labbodlade kaffet kan nå marknaden måste det godkännas som livsmedel. En annan knäckfråga är människors attityd till labbproducerad mat. Enligt undersökningar som VTT har gjort är yngre personer mer benägna än äldre att acceptera den här sortens produkt.
– Men det styrs så klart också av tillgången på konventionellt kaffe och även av priset, säger Heiko Rischer.
Studier visar att det finns en stor risk att möjliga platser för kaffeodlingar har minskat med 50 procent till 2050, framför allt på grund av ökade temperaturer.
– Det kommer inte att gå att odla kaffe på samma sätt i framtiden, för klimatförändringarna påverkar produktionen otroligt mycket. Det är viktigt att vi konsumenter förstår att kaffe är en lyxvara, säger Charlotte Bunge.