Konstgjorda betongrev ska rädda västkustens koraller

Korallreven i Sverige har minskat kraftigt de senaste årtiondena. Nu pågår ett försök i Kosterhavet där forskare med hjälp av betongfundament vill restaurera de tidigare reven.

Ögonkorallen, Lophelia pertusa, är en kallvattenskorall som trivs i strömt saltvatten. I Sverige finns den bara i Koster-Väderöfjorden, men antalet har minskat.

Numera råder trålförbud och även fiske- och ankringsförbud i de sex områden där det finns eller har funnits koraller. Korallrevet vid Väderöarna har till viss del återhämtat sig, men på övriga platser, däribland revet Säcken, som ligger i Kosterhavets nordöstra del, går det åt fel håll.

– Vi ser att antalet levande koraller har minskat mycket där, trots att det är skyddat från allt fiske och ankring. Vi ville därför försöka restaurera revet, säger Anita Tullrot, marin förvaltare för Kosterhavets nationalpark och projektledare för EU-projektet LIFE Lophelia.

För ett år sedan satte forskarna i projektet ut konstgjorda rev på botten, i syfte att locka till sig korallarver men också för att skapa hem till andra havslevande organismer. Reven är tillverkade av betong, blandad med slaggcement.

– Det finns mycket forskning som visar att den här typen av betong är hållbar i marin miljö. I Nederländerna har den använts sedan 1920-talet för att bygga betongvallar som kustskydd. Vi vill ha något som både är hållbart och står i minst 100 år, säger Susanna Strömberg, forskare vid Göteborgs universitet.

Lockar till sig många organismer

Att det blev just betong beror på dess yta. Stenblock hade till exempel inte fungerat, eftersom stenens yta inte är tillräckligt komplex och skrovlig för att gynna den fauna forskarna vill åt.

– Det finns mycket stenblock och bergväggar på havsbotten, men där har man inte sett att några koraller växer, säger Susanna Strömberg.

Totalt handlar det om 160 betongrev. De flesta är gjutna, men 28 av reven är 3D-printade. Reven är försedda med håligheter av varierande storlek för att passa olika organismer. De är nedsänkta på mellan 80 och 115 meters djup.

Forskarna har nu, ett år efter sjösättningen, filmat reven och ser att även andra små organismer har satt sig. Havsborstmaskar, eremitkräftor och små trollhumrar är några exempel.

– Syftet med restaureringen är att öka biodiversiteten. De konstgjorda reven ska fungera som ersättare för korallreven tills vi får en positiv tillväxt av levande korall på dem. Korallen bygger upp ett habitat som andra djur utnyttjar och lever i, så om man restaurerar korallreven får man hög biodiversitet på köpet, säger Susanna Strömberg.

På en av filmerna syns en torsk som sökt sig till revet. Torsken gillar kräftdjur, reven blir därmed också ett viktigt födosöksområde för fisk, men också plats att söka skydd från predatorer.

En metod på export

Ögonkorallen och andra djuphavskoraller finns på många platser i Europa. Från det svenska projektet har man skickat åtta rev till andra länder för att de ska kunna göra liknande restaureringsprojekt.

– Många arter är solitära och bildar inte rev, men det finns sju arter som har ungefär samma växtsätt som Lophelia där den här metoden kan fungera, säger Susanna Strömberg.

I en studie som jämför tidigare marina inventeringar i Skagerrak med artrikedomen i dag kunde forskarna konstatera att många sällsynta arter har försvunnit. Men nu hoppas man att de artificiella reven också kommer att påverka den marina miljön på samma sätt som naturliga korallrev.

– Våra korallrev är det mest artrika vi har i svenska vatten. Målet för våra skyddade områden är att bevara den biologiska mångfalden. Därför är det viktigt att restaurera reven. Miljöer som har hög biologisk mångfald har också en hög motståndskraft mot miljöförändringar, som till exempel förändringar av vattentemperatur, säger Anita Tullrot.