Startades skogsbränderna i Kalifornien förra sommaren av vänsteraktivister? Nej, men ryktet fick stort genomslag i sociala medier. Nu ska forskare titta närmare på hur konspirationsteorier om skogsbränder sprids, och vad man kan göra för att stoppa falska uppgifter.

Det är inte bara kring bränderna i Kalifornien som falsk information och konspirationsteorier har fått genomslag. När bränderna rasade i Australien i början av 2020 hävdades att bränderna anlagts av pyromaner och även när det brann i Amazonas sommaren 2019 florerade falska uppgifter. Vissa menade att bränderna hade anlagts av miljöaktivister i syfte att väcka internationell opinion.

Forskarna Victor Galaz och Stefan Daume vid Stockholm Resilience Center (Stockholms universitet) och Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi ser ett mönster där skogsbränderna verkar utnyttjas som ett tillfälle att föra fram olika politiska agendor, men ibland sprids felaktiga uppgifter snarare av ren okunskap.

Bidrar till klimatförnekelse

Victor Galaz, forskare vid Stockholm Resilience Center.

Konspirationsteorierna i samband med skogsbränder kan få negativa konsekvenser genom att de riskerar att bidra till växande klimatförnekelse, menar Victor Galaz.

– Forskare har etablerat att det är klimatförändringarna som gör att vi får fler och mer omfattande bränder, men det avfärdas i många av de konspirationsteorier som florerar, säger han.

Stefan Daume fyller i:

– För att politiker ska kunna fatta beslut som bromsar klimatförändringarna måste de ha allmänheten med sig, och då måste folk förstå vilka effekter klimatförändringarna får, säger han.

I ett nystartat internationellt forskningsprojekt kommer de att undersöka hur omfattande spridningen av falsk information egentligen är i samband med skogsbränder och hur uppgifterna sprids. De kommer särskilt att undersöka vilken roll botar har, alltså program som på ett automatiserat sätt kan skapa innehåll och interagera med användare i sociala medier. Forskare har tidigare sett att botar har spelat en central roll i ryktesspridning på sociala medier, till exempel i samband med politiska val och under covid-19-pandemin.

– Med botar går det snabbt att sprida uppgifter till ett mycket stort antal människor. Det är billigt och många kan tekniken, men vi kan inte säga än vilken roll botarna har i samband med just skogsbränder, säger Stefan Daume.

Försvårar släckningen

De falska uppgifterna kring bränderna riskerar inte bara att få konsekvenser för klimatarbetet utan påverkar också räddningstjänstens möjligheter att släcka bränderna, menar forskarna.

– En skogsbrand är en kris som man måste svara på snabbt, men om informationen inte är korrekt blir det svårare att ta kontroll. Om människor tror att bränderna startas av vänsteraktivister eller pyromaner ger de sig ut för att skydda sin mark och det försvårar släckningsarbetet, säger Victor Galaz.

Han och Stefan Daume ser att den falska informationen på sociala medier i samband med skogsbränder ibland plockas upp och sprids vidare av källor som många uppfattar som trovärdiga, som traditionella medier och högt uppsatta politiker eller tjänstemän. Genom forskningsprojektet hoppas de kunna formulera råd till den här typen av aktörer.

– Vi hoppas att vi ska kunna komma med rekommendationer till journalister och myndigheter kring hur man kan stoppa felaktiga uppgifter från att spridas, säger Stefan Daume.

Fel om Amazonas betydelse

De felaktiga uppgifterna i samband med skogsbränder bidrar ofta till att förminska klimatförändringarnas betydelse, men felaktig information kan också komma från rakt motsatt håll. Under bränderna i Amazonas florerade exempelvis många motstridiga uppgifter i sociala medier.

Vissa hävdade att bränderna i själva verket var väldigt små eller rent av obefintliga. Andra överdrev brändernas konsekvenser ur ett klimatperspektiv. Det påstods till exempel att Amazonas står för 20 procent av syret på jorden, vilket inte stämmer. Sådana felaktiga uppgifter riskerar att försvaga förtroendet för klimatarbetet och klimatforskare, även om syftet är att mobilisera och engagera, menar Stefan Daume.

Även om projektet har fokus specifikt på skogsbränder tror forskarna att deras resultat kan bli relevanta i vidare mening, för att motverka spridning av falska uppgifter och konspirationsteorier även i andra sammanhang.

– Det kan leda till att människor börjar ifrågasätta fakta om klimatförändringarna i allmänhet, säger han.


Charlie Olofsson text

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.