”I en trygg stad kan alla röra sig fritt”

Belysning, kameror och stängsel. Det är några av de lösningar som ibland lyfts fram för ökad trygghet i städer. Men enligt forskaren Vania Ceccato krävs snarare en mer heltäckande bild av hur människor använder staden, och en förståelse för att inga platser är ”brottsfria” i sig.

– Trygghet reduceras ofta till enkla egenskaper, medan den komplexa verkligheten i våra städer hamnar i skymundan.

Det säger Vania Ceccato, professor i samhällsplanering vid Kungliga Tekniska Högskolan och forskare inom stadsplanering, brottsförebyggande arbete och trygghet i urbana miljöer.

I boken Säkra städer vill hon synliggöra hur stadsmiljöns utformning kan skapa både trygghet och otrygghet.

– Jag hade länge saknat en bok som på ett tillgängligt men forskningsbaserat sätt förklarar hur trygghet och säkerhet faktiskt skapas i vardagens miljöer, säger hon.

Avgörande faktorer för trygga offentliga miljöer

Vania Ceccato ser staden som ett komplext system och lyfter särskilt tre faktorer som enligt henne är avgörande för att skapa tryggare offentliga miljöer.

– Brott och otrygghet är sällan slumpmässiga, utan nära kopplade till hur platser utformas, används och förvaltas. Otrygghet varierar både över tid och mellan olika platser. En plats som känns trygg på dagen kan upplevas som otrygg på kvällen.

Enligt Vania Ceccato handlar trygghet i staden heller inte bara om att minska brott, utan om rätten för alla att använda offentliga rum, oavsett kön, ålder eller andra individuella egenskaper.

–  Vi är alla olika, och det är därför viktigt att tänka på hur städer kan anpassas för att inkludera alla.

Den tredje faktorn är att säkerhet och trygghet är en central dimension av hållbar utveckling.

– Ett samhälle kan inte vara socialt hållbart om inte människor kan röra sig fritt, använda offentliga platser och delta i stadslivet utan rädsla.

Ett samhälle kan inte vara socialt hållbart om inte människor kan röra sig fritt, använda offentliga platser och delta i stadslivet utan rädsla.

När människor börjar undvika vissa platser förändras användningen av dem, och det kan bli självförstärkande enligt Vania Ceccato.

– Därför räcker det inte att enbart titta på var brott sker, utan också vad som upplevs som otryggt.

Ett samspel på olika nivåer

Vad som präglar en plats där brott uppstår formas enligt Vania Ceccato av faktorer på olika nivåer.

Det beror på ett samspel mellan en strukturell nivå, som socioekonomiska skillnader och segregation, områdes- och platsnivå, den byggda miljöns utformning, samt en situationsnivå, det vill säga tid på dygnet, människors rörelsemönster och tillfälliga aktiviteter.

– Brott uppstår när dessa nivåer tillsammans skapar möjligheter och risker på specifika platser i staden, säger Vania Ceccato.

Till exempel kan parker, kollektivtrafikens knutpunkter, gång-och cykelstråk eller parkeringsytor alla bli brottsutsatta. Om de saknar en kombination av god fysisk utformning, social aktivitet och kontinuerligt underhåll.

Vilka åtgärder fungerar sämre enligt forskningen?

– Åtgärder som ofta är överskattade är kameror som ensam lösning, samt patruller. De förändrar sällan platsens faktiska användning eller sociala liv. De kan till och med i vissa sammanhang, tider på dygnet eller för särskilda grupper öka otryggheten, säger Vania Ceccato.

Hon förklarar att till exempel övervakningskameror kan öka känslan av otrygghet hos kvinnor och andra grupper som är mer utsatta för våld eller trakasserier, eftersom kamerorna signalerar att platsen är farlig och att risken för brott är hög.

Även belysning kräver en del kunskap och förståelse för vad som faktiskt hjälper i det trygghetsskapande och brottspreventiva arbetet.

– Vår forskning på KTH visar att det inte handlar om mer eller starkare ljus, utan om rätt utformning, färg och intensitet. Ändå pratar man ofta om belysning utan att tänka på sådana detaljer, säger Vania Ceccato.

Ett jämnt fördelat ljus kan få allmänna utrymmen att upplevas som mer öppna och mindre skrämmande. Bra belysning möjliggör ansiktsigenkänning, medan bländade ljus har en negativ inverkan på tryggheten.

– Under stark belysning i ett mörkt område blir personer fullt synliga för andra, vilket kan göra dem mer utsatta. Detta kallas ’Fish Bowl-effekten’, säger Vania Ceccato.

Vill undvika gated communities

Hon betonar att så kallade gated communities och annan form av fysisk avgränsning eller platsseparering inte heller löser brottsproblem.

– Jobbar man tillräckligt smart kan man undvika dem. De begränsar människors rörelsefrihet och ökar ojämlikhet, otrygghet och segregation och de adresserar inte de underliggande orsakerna till brott.

I grunden handlar trygghet om att skapa förutsättningar för att människor kan röra sig fritt och tryggt.

Hon menar att i grunden handlar trygghet om att förstå en plats i tid och rum, och skapa förutsättningar för att människor kan röra sig fritt och tryggt.

– Jag vill tillägga att det är avgörande att utgå från användarnas perspektiv, särskilt kvinnors, äldres, barns, ungas och HBTQI-personer eftersom otrygghet upplevs olika. Detta innebär att det ibland kan uppstå konflikter mellan olika gruppers behov av trygghet, och att en trygg plats bäst kan förstås som ett samspel mellan flera gruppers trygghetsupplevelser.