Grannarna ofta först på plats vid kris

Utan en fungerande vardag faller krisberedskapen. Veronica Strandh forskar på landsbygdens roll i svensk krisberedskap och i synnerhet grannars betydelse.

När kriser inträffar är lokalsamhället ofta först på plats. Grannar kan varna, sprida information, evakuera och på andra sätt avgöra konsekvenserna av en krishändelse. Ändå är grannars roll vid kriser knappt beforskad i Sverige. Det vill Veronica Strandh, docent i statsvetenskap vid Umeå universitet med särskilt fokus på krisberedskap, ändra på.

– Jag är intresserad av den sociala delen av vad som skapar resilienta samhällen. Grannar har en viktig funktion. De är ofta först på plats och de är ett skyddsnät för de som inte har familj på platsen.

Forskning inom krishantering handlar i många fall om att kartlägga i efterhand. Veronica Strandh arbetar efter en mer framåtblickande ansats.

– Jag ställer frågor om hur grannar är beredda att agera i beredskapsläge, är man till exempel beredd att lära känna sina grannar innan något sker, gå med i en studiecirkel eller inventera gemensamma områden?

Sociala ramar viktigt vid kris

Det spända säkerhetsläget till följd av Rysslands fullskaliga krig mot Ukraina har sedan 2022 lett till ökat fokus på civil beredskap. Civilsamhällets roll lyfts nu inte bara i fråga om kris, utan även vid krig.

– Vi måste dimensionera för värsta tänkbara scenario. Men för att det ska bli greppbart för mig som privatperson är det kanske mer relevant att fråga sig vad som händer om min bygd blir isolerad vid en översvämning, än ett storskaligt krig. Med den nya säkerhetspolitiska situationen får vi inte glömma att ha en fot kvar i vardagen, för det bygger också en beredskap som vi har nytta av om något stort händer, säger Veronica Strandh.

Studier från Japan har visat på snabbare återhämtning efter jordbävningar när starka sociala ramar finns på plats. Starka sociala nätverk i vardagen minskar risken för stress vid kriser och emotionella stödsystem, som sociala nätverk, kan också påskynda återhämtning efter kriser och katastrofer.

– Traditionellt sett har robustheten hos ett samhälle mätts i materiella termer. Vi behöver fördjupa förståelsen av samhällets betydelse. Ett samhälle som funderat kring sin roll vid kris blir mer robust.

Det kan till exempel innebära att man ser över hur planeringen för mobiliseringen av gemensamma resurser i händelse av en kris, finns det exempelvis lokaler, mötesplatser och vattenresurser som kan nyttjas?

På den punkten är ofta landsbygden starkare än städerna, konstaterar Veronica Strandh.

– I det pågående arbetet med att bygga upp försvarsförmågan utmed hela hotskalan har landsbygder och glesa områden mycket att lära ut. Samtidigt gäller det att ta hänsyn till de speciella territoriella förutsättningar som råder och tänka till så att resurser säkerställs också för mindre kommuner.

Säkra service och skapa förutsägbarhet

Ett konkret exempel som Veronica Strandh har följt är uppförandet av så kallade SOT-punkter, kort för Service- och trygghetspunkter, i Jämtland och Härjedalens län. Projektet genomfördes i samarbete mellan länsstyrelsen, kommuner och civilsamhället.

– Jag fångades av att det var ett medborgarinitiativ, som fick stöd och som drevs på både kommunal och regional nivå.

Upprinnelsen var en dramatisk storm på andra sidan gränsen i Norge. Ortsborna i jämtländska Valsjöbyn började då syna de egna förutsättningarna. Snart växte ansatsen från att säkra service till att skapa ett robust samhälle. Den första SOT-punkten installerades i Kall 2020.

– De såg ett behov av lokal service vid kriser. Ingången var att man ville trygga kommersiell service, säkerställa att det finns en butik att ta sig till som fungerar även om det stökar till sig med långa strömavbrott.

Att SOT-punkterna är permanenta var viktigt för de intervjuade, berättar Veronica Strandh.

– Det är ett sätt att skapa en förutsägbarhet. Man måste veta att man kan tanka, handla och mötas på de sociala platser som de här livsmedelsbutikerna är.

En symboliks betydelse

För att säkra driften av livsmedelsbutik och drivmedelsanläggning ska även ett reservaggregat finnas på plats. Veronica Strandh lyfter den som särskilt betydande.

– Containern med reservaggregatet har en symbolisk betydelse, som en signal om att nu satsar de på oss, på vår plats. Det är något man kanske inte tänker på i en stad på samma vis, men som varit väldigt betydelsefullt i de berörda byarna.

Utifrån ett vetenskapligt och teoretiskt perspektiv vill Veronica Strandh stärka kunskapen om vilka faktorer som bidrar till att skapa lokal motståndskraft mot kriser och katastrofer i olika typer av landsbygder.

– Jag vill också komma fram till ny kunskap som direkt gynnar praktiker och policy. SOT-punkter är bara ett exempel på ett innovativt och i stor utsträckning lokalt drivet initiativ för att stärka samhällets robusthet. Det bubblar i dag av sådana olika projekt och lokalt arbete, men det saknas en helhetsförståelse för de många initiativen och här tänker jag mig att min forskning kan göra nytta.