Missade miljömål, andra partiers budget och en orolig omvärld. Sveriges nya klimat- och miljöminister lär inte sitta sysslolös. ”Det är ett stort arbete kvar”, säger hon i en intervju med Extrakt.

Isabella Lövin är inte ny i regeringen. 2014 utnämndes hon till biståndsminister och två år senare till klimatminister, vice statsminister och språkrör för miljöpartiet.

I årets nytillträdda regering har hon blivit minister för både miljö och klimat, en post som tidigare varit uppdelat på två.

– Jag ser mest fördelar med att ha båda roller. Det är mycket av miljöarbetet som hänger samman med att klara klimatkrisen. Den biologiska mångfalden, skogarna och vattenförsörjningen påverkas alla av klimatförändringarna, som exempel.

Resistenta och motståndskraftiga ekosystem

För politiker är det inte alltid självskrivet vilka beslut som är bäst att ta när perspektiven är fler. Skogs- och jordbruket lyfts till exempel ofta fram som stora resurser för biobränslen och som kolsänka, men innefattar samtidigt verksamheter som i dag har stora svårigheter att bibehålla den biologiska mångfalden.

– Vi är tvungna att se målkonflikterna, och det är oerhört viktigt att vi står upp för biologisk mångfald och resiliens. Vi behöver resistenta och motståndskraftiga ekosystem som kan klara utmaningarna i framtiden, så det gäller att balansera klokt, säger hon.

Isabella Lövin säger också att utmaningarna inom miljö och klimat sträcker sig över de flesta politiska områdena. Hon kommer därför behöva arbeta nära de övriga i regeringen, som exempelvis infrastrukturministern.

– Frågan kring biodrivmedel som lösning på klimatproblem är inte helt enkel, säger hon.

En ren chock

Att Moderaterna och Kristdemokraternas budget röstades igenom i december innebar att anslagen till miljö- och klimat minskade med 2,1 miljarder, jämfört med övergångsregeringens budgetförslag.

Det har enligt Isabella Lövin inneburit att de svenska myndigheterna haft svårt att planera.

– Till att börja med var det ren chock. Jag tror inte många hade räknat med att den skulle gå igenom med den dramatiska förändring som skulle ske. Alla partier har rätt att skriva budgetar, men jag skulle gjort noggrannare analyser om jag hade varit dem, säger hon.

Snart ska den nya regeringen lägga vårbudgetpropositionen. Där lovar de satsningar på 4,5 miljarder kronor jämfört med M/KD-budgeten. Ungefär hälften av nysatsningarna kommer gå till miljö och klimat, vilket ungefär är samma belopp som Moderaterna och Kristdemokraterna skar ner miljö- och klimatbudgeten med.

– Vi kommer göra en återställare vad gäller miljö- och klimatnedskärningarna. Det kommer inte fullt ut reparera den nedskärning som gjordes, men rätta till den och återställa skydd av värdefull natur och satsningar på hav och liknande, säger Isabella Lövin.

Utmaningarna med miljömålen

Sedan de rödgröna tog över har anslagen till miljö och klimat ökat från 4,9 miljarder 2013 till 10,8 miljarder 2018, men satsningarna har ännu inte lyckats vända den negativa trenden.

För två decennier sedan antog Sverige nationella miljömål med mål att vara i hamn år 2020. Med ett år kvar ser vi bara ut att nå ett av de 16 målen, och vi missar mål om såväl klimat som biologisk mångfald.

– Det finns flera utmaningar. Flera av målen är beroende av internationellt samarbete och är gränsöverskridande, och där har vi inte helt full rådighet över att klara de målen. Självklart finns det också målkonflikter.

Isabella Lövin menar att det behövs mer resurser för att nå målen, och att vi samtidigt måste vara medvetna om den sociala dimensionen.

– Det är ett stort arbete kvar, och det kommer vi fortsätta med. Det behövs både mer pengar och skarp lagstiftning. Visionen är att ha bra hållbara jobb, bostäder och sysselsättning samtidigt som vi skyddar vår natur. Vi är överens om att inte lämna problemen till nästa generation.

Isabella lövin om:

Hållbarhetsforskningens inflytande i beslut:
– Det är högst varierande. Miljöpartiet lyssnar i mycket hög grad på hållbarhetsforskningen, men vi behöver självklart också ha ett politiskt ansvarstagande i politiken vi för. I ett idealtillstånd hade det gått snabbare.

Att inte ta till sig av forskning:
– Vi förhandlade nyligen Paris regelbok i polska Katowice, där fler länder sa att de inte vill välkomna IPCC:s nya 1,5-gradersrapport. Det är ett exempel på när politiker inte vill ta till sig av forskning, vilket självklart kan vara enormt skadligt. Vi måste ta till oss av forskningen och jobba för gemensamma skarpa mål.

Stöd från väljare att göra förändringar som behövs:
– Både ja och nej. Många känner berättigad oro för vad som händer med vårt klimat, samtidigt som starka krafter pekar på andra länder och faktorer och spelar ner Sveriges roll i den gröna omställningen. Vi ser att ett parti som Sverigedemokraterna gärna spelar ner vilken roll Sverige har, och att det råder misstänksamhet mot klimatpolitik i Sverige. Det är djupt olyckligt att det blir så polariserat i en överlevnadsfråga.

Omvärlden:
– Krafter för att bygga murar och göda främlingsfientlighet, som president Trump gör, är djupt oroande. Vi har USA och Bolsonaro i Brasilien som uttrycker klimatskepsis, vilket leder till att andra nationer upplever en orättvisa i att de stora länderna inte drar sitt stå till stacken. De måste vara med att dela bördan. Fast i och för sig är det viktigt att vända på perspektivet, omställningen är ingen börda, det är alternativet som är fruktansvärt.

En global lösning:
– Där ser jag Sveriges roll inom EU som helt avgörande. EU är den stora kraften och håller samman länder som vill öka takten. Om vi fått en annan regering i Sverige hade hela EU kunnat bromsa in klimatarbetet.


Beatrice Rindevall text

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.

  • Dag Lindgren skriver:

    MP har varit i Regeringen med miljöminister och ganska bra väljarstöd sedan 2014, dvs MO har haft mycket stort inflytande på miljö inklusive de allt viktigare klimatfrågorna. De senaste åren har Sveriges ”totala” klimatgasutsläpp knappast minskat. Utrikesflyget har ökat. Antalet personbilar i trafik är större än någonsin. Biobränsleanvändningen sjunker. Av 19 för två decennier ställda miljökvalitetsmål till 2020 nås endast ett. Ingen vidare prestation för MP i regeringen!!!!
    Jag tycker att miljöministern skall vara lågmäld i kritiken för att Sverige inte hängt på 1.5 graders målet när det kom en FN-rapport. Sveriges planering har lång tid gällt 2 graders målet och det är politiskt tungrott och opinionsmässigt att sänka ribban. Men jag tycker det är bra om vi i närtid kan höja takten i minskning av utsläppen!!
    Trots M+KD sänkningen av budgeten för miljö och klimat så återstår ju ändå huvuddelen av dryga fördubblingen när ”MP tog makten”, efter våren återstår väl ännu mer. Men att nedskärningen togs av Riksdagen är en indikation på att svenska folket tycker att miljö får tillräckligt och att effektivisering är lika prioriterat som mer pengar.
    Att Sverige missar så många uppsatta miljömål speglar delvis att målen sattes orealistiskt högt mot bakgrund av för optimistiska underlag. Sätter samhället nya mål bör minst hälften också uppfyllas. Annars kommer det bli svårt att få folket att se allvarligt på dem. Det är ju också ett bevis på de folkvaldas inkompetens och vilja att inte skjuta över problemen på framtida generationer och ärlighet om de inte uppfyller givna löften/mål. Men att sätta mål så några av dem (oförutsägbart vissa tio år på förhand) inte uppfylls tycker jag är bra, inträffar inte det har ambitionsnivån varit för låg,
    Man bör vara försiktig att lägga skulden på andra nationer (peka finger), nationer skall samarbeta i en anda av respekt, förståelse och tolerans, även om andra inte hanterar problem på samma sätt. Vi har svårt att inte reagera för starkt utifrån våra referensramar, som inte är samma på andra platser i världen. Jag gillar inte heller mycket av vad Trump kläcker ur sig (inte minst om klimatet), men det finns ändå skäl att formulera kritiken artigare än vad ryggmärgen uppmanar till.
    Det har förekommit kritik mot att Lövins (och medresandes) resekostnader ligger i regeringstoppen. Själv tycker jag det är acceptabelt och begär inte att höjdarna skall ägna tid åt resekostnadsminimering, men politiker bör inte vara helt likgiltiga för opinionseffekter.

    • BJörn skriver:

      Att utsläppen ökar trots MP i regeringen är ett bevis på hur hårt tillväxt och utsläpp hänger ihop. Sverige har haft en stark konjuktur vilket har ge fler mer penger över vilket spenderas på resor och prylar.
      VI måste bort från konsumtionshetsen helt enkelt.
      Att mål som antogs för 20 år sedan inte nås med hänsvining till att ett parti kommer in i regering de sista fyra, är nog för de flesta som ser lite längre än näsan räcker, inte så konstigt.