Ålen är akut hotad. På 30 år har antalet ålyngel som vandrar upp i vattendragen minskat med 90-99 procent. Nu ska forskare vid Karlstads universitet hitta sätt att få fler ålyngel att överleva.

Forskare vid Karlstads universitet ska i samverkan med SLU, myndigheter och industri undersöka hur man kan uppnå ekologiskt och samhällsekonomiskt hållbar vattenkraft. Antalet uppvandrande ålyngel har minskat med 90-99 procent under en trettioårsperiod. De två svenska hoten som utrotar ålen är fisket (både legal och illegal) och vattenkraften. Ålen är särskilt känslig för hinder eftersom den europeiska populationen vandrar mellan hav och vattendrag. Den föds i Sargassohavet utanför Karibien och följer sedan med strömmarna till Europas sötvatten. 20 år senare är den lekmogen, och simmar då tillbaka till Sargassohavet för att leka och föröka sig. I Fiskeriverkets handlingsplan ingår därför att kraftbolagen ska ta bort vandringshinder i svenska vattendrag. Dessa åtgärder har efter hand utvecklats från att lyfta naturligt uppvandrande ålyngel förbi vandringshinder samt utsättning av importerad ål, till att i dag fokusera på fria vandringsvägar. – Merparten av genomförd forskning, förvaltning och passageförbättrande åtgärder har fokuserat på lekmogen ål, medan nästan inget gjorts för att möjliggöra en naturlig rekrytering av ålyngel till våra vattendrag, säger Olle Calles, universitetslektor i biologi. – För att kraftbolagens miljövårdsarbete ska kunna stärka de naturliga bestånden behöver kunskapen förbättras avsevärt om var och hur åtgärder ska implementeras. Åtgärder vid vattenkraftverk är kostsamma och måste implementeras på rätt sätt på rätt plats, vilket innebär att en kunskapsförbättring är såväl ekologiskt som samhällsekonomiskt motiverad, fortsätter han. Vid Karlstads universitet har forskargruppen under ledning av Professor Larry Greenberg under lång tid samverkat med industri, miljöorganisationer och myndigheter. –Eftersom kraftbolag, förvaltande myndigheter och universitet i den här frågan har gemensamma mål för ålförvaltningsarbetet har vi unika möjligheter för framtagandet av framgångsrika åtgärdsprogram, säger Anders Nilsson, professor i biologi vid Karlstads universitet.